Peter Lorentzon, en av två plan- och byggingenjörer på landskapsregeringens infrastrukturavdelning, menar att det är på tiden att problemen inom byggbranschen lyfts upp. Han får medhåll av Karolina Gottberg som är landskapets andra PBL-ingenjör.
– Frågan är komplex och det finns så många olika aktörer, samtidigt finns det egentligen inga enkla lösningar som jag ser det, säger Karolina Gottberg.
De håller båda med om den kritik som arkitekten Michael Donalds framförde i onsdagens Ålandstidning om att kompetensen i branschen ofta är för låg.
– Det är en konservativ bransch och det som brister mest är den löpande fortbildningen inom området. Kommunerna måste tillsätta medel för vidareutbildning av sina byggnadsinspektörer. Det är otroligt mycket som händer hela tiden och som går framåt, inte minst på området hållbarhet och cirkulärt byggande, säger Peter Lorentzon.
Förvirring
Båda anser att den åländska plan- och bygglagen inte håller måttet.
– Den är baserad på gammal svensk lag och en total revidering av bygglagen vore nödvändigt. Man frågar om vi ska gå enligt svensk eller finsk lagstiftning, men det är ju åländsk lagstiftning vi ska gå efter.
Peter Lorentzon är inte för den svenska modellen med en kontrollansvarig på byggen.
– Då får man sina uppdrag genom att sitta i knäet på byggbranschen. Ska man sitta i någons knä i den rollen är det byggherrens knä, säger han.
När det gäller den finska modellen med en ansvarig arbetsledare så beskriver man i Finland på ett mer utförligt sätt vad arbetsledarens arbetsuppgifter är.
– I dag är det otydligt ansvar på Åland och vi behöver skärpa till de reglerna, säger Karolina Gottberg och Peter Lorentzon.
Blandningen av finska och svenska byggnormer skapar förvirring.
– Om man till exempel ska bygga en terrass så avgör höjden hur högt räcket ska vara. Då gäller svenska regler inomhus och finska regler utomhus och det är inte samma höjd, säger Peter Lorentzon.
Mycket jobb på få personer
De beskriver att arbetsmängden är stor.
– Vi har väldigt många ärenden att hantera. Årligen har vi cirka 250 bostadsproduktionsärenden, 30-40 planeringsärenden och förra året hade vi cirka 800 ärenden som gäller energi- och hållbarhetsinriktade stöd. Ovanpå det har vi alla de EU-direktiv som ska implementeras. Det är utvecklingsdelen som vi inte alltid kan arbeta med i den takt vi önskar, säger Karolina Gottberg.
Som jämförelse jobbar cirka 700-1.000 personer med motsvarande frågor i Finland.
– 400-500 personer jobbar på Miljöministeriet och 200-300 personer jobbar på statskontoret. ARA, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, sysselsätter kring 100 personer, säger Peter Lorentzon.
Vad vore viktigast att göra till att börja med?
– Ett sätt är att göra en bra förstudie om vad som vore bäst för Åland, säger Karolina Gottberg.
Den bygglagstiftning som har bäst rykte är enligt Peter Lorentzon den danska.
– Branschen reglerar sig själv genom ett system där det finns ett program där man kontinuerligt rapporterar in till kommunen genom hela processen. Allt finns skriftligt, vilket är bra om det skulle uppstå tvister. Då kan man vända sig till kommunen och titta på den dokumentering som gjorts.
Byggbranschen en klimatbov
Peter Lorentzon och Karolina Gottberg återkommer ofta till hållbarhetstemat inom byggbranschen och hur viktigt det vore att få in mera resurser så att mera av det tänket kunde få plats.
– Det är skrämmande att byggbranschen är den största boven när det kommer till koldioxidutsläpp. Den producerar hisnande 1,1 biljoner ton byggsopor per år och står för 37 procent av av världens alla koldioxidutsläpp, säger Peter Lorentzon.
–Men det finns en enorm potential i cirkularitet och återvinning, säger Karolina Gottberg.
När det gäller de oegentligheter som finns i branschen menar de att det finns några grundregler man som lekman kan hålla sig till om man vill bygga.
– Våga ställa frågor, ta referenser och betala aldrig i förskott.
