Det behövs fem, sex Havsvidden till på Åland. Det anser näringsminister Jan-Erik Mattsson (C).
Posten Ålands marknadsföring av utomåländska postorderföretag fick kritik i näringslivsdebatten.
- Posten medverkar till att slå undan benen för andra, sa Fredrik Karlström (Ob).
LAGTINGET Det blev en livlig debatt när lagtinget i går tog sig an oppositionens spörsmål om den "osynliga" näringspolitiken och landskapsregeringens svar.
Ålandstidningen har tidigare redogjort för båda.
Jörgen Strand (FS) frågade om LR tänker göra aktiehandeln strängare mot bakgrund av uttalanden att LR inte vill ha särskilt många fler projekt som Havsvidden.
Jan-Erik Mattsson svarade att han, personligen, vill han ha fem, sex Havsvidden till.
- Det finns behov av generationsväxling och nytänkande i fem, sex anläggningar och min strävan är att så ska kunna ske.
Kritik mot Posten Åland
Fredrik Karlström (Ob) var starkt kritisk till landskapsägda aktiebolaget Posten Ålands marknadsföring av utomåländska företag. Det gör det inte lättare för åländska företag att konkurrera, sa han.
- Posten har dessutom den största nyttan av skattegränsen medan andra landbaserade företag lider av den.
Sälja delar av Posten?
Johan Ehn (FS) tyckte näringslivets kritik av Posten Ålands agerande är berättigad, särskilt så här inför julhandeln. Posten gör egentligen inget fel, anser han, men ägaren, landskapet, bör fråga sig om det här är vettigt.
- Vi måste börja fundera på om vi ska äga Posten. Kanske delar av dess verksamhet kunde brytas ut?
Finansminister Mats Perämaa (Lib) försvarade Posten och dess styrelse som gör det den ska: förtjänar pengar. Helt negativ till privatiseringstanken är han inte, trots att han påpekar att det behövs en viss samhällskontroll när det gäller utdelning av post och paket i glesbygden.
- Kanske ett samägande, funderade han.
Varumärke och språk
Gunnar Jansson (Lib) framförde att Åland har goda möjligheter att utveckla ett Clean Tech brand, alltså ett varumärke för ren teknologi.
- Näringslivet är en avgörande aktör.
Liberalerna vill slopa näringsrätten och ersätta den med en näringsanmälan där det framgår att näringsidkaren är skyldig att använda svenska i sina kontakter med myndigheter och allmänhet.
- Vad företaget använder för språk inom sig ska lagstiftaren inte lägga sig i.
Brist på arbetskraft
Näringsminister Jan-Erik Mattsson (C) hävdade att det största hotet mot utvecklingen i näringslivet är bristen på arbetskraft. Men när Johan Ehn frågade vilken strategi LR har att möta detta blev han svaret skyldig. Han sa att LR först ska kartlägga var behovet av arbetskraft är störst.
- Så det är inte klarlagt? Det trodde jag det var när ministern sa att det var det största problemet, replikerade Ehn.
Två förlorade år
Roger Jansson (FS) saknar konkreta åtgärder för nya jobb inom privat sektor. Han tog fasta på handelskammarens och Visit Ålands tal om "två förlorade år" då deras strategier för framtiden bemötts med tystnad från LR. Han saknar också en långsiktig politik för primärnäringarna så att livsmedelsindustrins behov av råvaror tryggas.
Gun Carlson (C) gav handelskammaren en känga för att sprida negativ information om hur svårt det är att arbeta och bo på Åland.
- Varför inte i stället informera på ett positivt och sakligt sätt om de regelverk vi har?
Fredrik Karlström (Ob) vill inte se mer bidrag till fler företag utan i stället "nytt tänk" i LR-byggnaden. Han kom med en lång rad förslag, allt från landskapsborgen för banklån till företag till mer utbildning i entreprenörskap i skolorna, enklare lagstiftning och stöd till dem som ger andra arbete.
Förtroendeknäck
Camilla Gunell (S) tog fasta på företagens brist på förtroende för LR.
- När golfbaneprojektet i Godby-Ämnäs havererade, då fick sig förtroendet en knäck. Nu vill vi se visioner, engagemang och kompetens, sa hon.
Näringslivsdebatten fortsätter på måndag.

Kerstin Österman