I måndags kväll larmades om en eventuell byggnadsbrand på Igelkottsvägen i Jomala. Enheterna som kallades dit var Jomala frivilliga brandkår (FBK), Gottby FBK och höghöjdsenheten från Mariehamns räddningsverk. Detta har väckt frågor hos en läsare, som under varför man inte tillkallar de enheter som kan vara snabbast på plats. Både Strandnäs FBK och Mariehamns räddningsverk har ett kortare avstånd till Igelkottsvägen.

Enligt räddningschef Lennart Johansson vid Ålands Räddningsmyndighet är det kommunerna som beslutar om servicenivån i brand- och räddningsfrågor. Servicenivån ska dock uppfylla så kallade aktionsberedskapstider.

– Solberget hör till Jomala kommun. Och Jomala uppfyller alla former av aktionsberedskap med sina kårer, säger Lennart Johansson.

Om en kommun inte kan uppfylla aktionsberedskapstiden någonstans i kommunen kan den avtala med en annan kommun.

– Lemland har till exempel valt att skriva ett avtal med Mariehamn stad om Järsöområdet, eftersom det är för långt dit för kommunens brandkår i Söderby, säger Lennart Johansson.

Inte full styrka

I landskapets alarm- och lägescentral finns en grundinställning om vilka kårer och specialfordon som ska larmas vid olika larmtyper. Mariehamns räddningsverk larmas normalt sett inte som förstahandsalternativ till landsbygden, eftersom de kommunerna har avtal med egna brandkårer, enligt Lennart Johansson

– Den styrkan är till för Mariehamns stad.

Räddningsverket sköter dessutom även ambulansverksamheten för ÅHS, och vid larm om byggnadsbrand på fasta Åland ska man sköta höghöjdsenheten.

– Därmed kan man inte garantera en full styrka. När manskapet på Mariehamns räddningsverk blir decimerat är man i de flesta fall beroende av att ta in Strandnäs FBK, som även den är stadens brandkår, för att täcka upp beredskapen i staden.
Enligt Lennart Johansson är Mariehamn är i behov av att revidera sitt servicenivåbeslut.

– Där ska bland annat tydligt framgå hur länge staden kan stå tom på släckningsenhet innan beredskapen ska tryggas.

Nytt avtal

Räddningsledningen ligger på myndighetsnivå. Det finns en jourhavande räddningsledare dygnet runt alla dagar, som alltid kan tillkalla fler kårer eller kalla tillbaka kårer utgående från kommunikationen vid den första kontakten med larm- och lägescentralen.

– I det aktuella fallet på Solberget bedömdes inget sådant behov föreligga.

Ett avtal om samarbete och bistånd beträffande släcknings- och räddningsarbete cirkulerar just nu i kommunerna för godkännande.