Samtliga 30 Natoländers ambassadörer skrev under tisdagen under Finlands och Sveriges anslutningsprotokoll till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).

– Det här är en historisk dag, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en presskonferens i går.

Nu inleds ratificeringsprocessen då alla Natoländernas parlament ska godkänna anslutningen, därefter blir Sverige och Finland fullvärdiga medlemmar i militäralliansen. Många bedömer att processen kan gå rekordsnabbt och att ratificeringen kan bli klar redan i år.

Finlands Natoförhandlingar leddes av utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna). Ministerrådet Anton Nilsson representerade Åland i Finlands Natodelegation, hans uppdrag var att bevaka att öarnas demilitarisering och neutralisering inte påverkas av ett Natomedlemskap.

Förstärker Ålands ställning

Anslutningssamtalen i Bryssel inleddes med att Pekka Haavisto underströk att en representant för Åland var närvarande, och i sitt inledningsanförande lyfte utrikesministern särskilt Ålands särställning.

– Utrikesministern visade tydligt att Finland respekterar demilitariseringen och neutraliseringen, och slog fast att man från Finlands sida inte ser att det skulle vara något som helst hinder från att vara en del av Nato, säger Anton Nilsson.

Inget av Natoländerna framförde några invändningar kring Ålands folkrättsliga ställning.

– Att ingen ifrågasatte det på något sätt innebär att Nato har givit en så kallad tyst accept till Ålands demilitarisering och neutralisering, säger Anton Nilsson.

Pekka Haavistos anförande bifogas till anslutningsdiskussionernas protokoll som förs in i Natos arkiv, och protokollet skrevs under av samtliga ambassadörer – ytterligare bekräftelser på att den tysta accepten gäller, menar Anton Nilsson.

– Det är med väldigt stor glädje jag kan konstatera att Ålands demilitarisering och neutralisering står fast. Det kan till och med ses som en förstärkning av konventionerna, eftersom de nu förs in i Natos arkiv, säger han.

Fått gehör

Anton Nilsson beskriver processen som ”väldigt intensiv, superspännande och intressant”, och säger att regeringskansliets chefsjurst Michaela Slotte har varit ett stort stöd.

Hur har din roll i delegationen sett ut, och hur har gehöret varit för Ålands ställning och åsikter?

– Jag kan dessvärre inte gå in i detalj på hur förhandlingarna har förts eftersom de inte är offentliga. Jag kan konstatera och understryka att vi har haft en mycket aktiv roll i delegationen. Vi har fått möjlighet att föra fram synpunkter och de har lyssnats på, säger Anton Nilsson.

När diskussionerna om Finlands Natoanslutning påbörjades fanns det frågetecken kring Ålands särställning, lantrådet Veronica Thörnroos (C) är glad över att den respekteras.

– Många har gjort paralleller till vår EU-anslutning och sagt att Åland måste försöka få in en egen skrivning om demilitariseringen och neutraliseringen som vi hade när vi gick in i EU. Men en anslutning till Nato är väldigt annorlunda än en anslutning till EU, säger hon.

Att lägga in en explicit skrivelse om Ålands folkrättsliga ställning i anslutningsprotokollet var inte möjligt.

– Det är ett väldigt standardiserat dokument. Därför jobbade vi oss fram till den här lösningen i nära samarbete med Utrikesministeriet. Min bedömning är att det var det bästa och mest tydliga sättet att bekräfta Ålands demilitarisering och neutralisering, säger Anton Nilsson.