Johan Ehn är lite rosslig av en efterhängsen förkylning, Mats Löfström lite sen eftersom han fastnade i ett kampanjmöte. Men det innebär inte att de båda kandidaterna vilar på lagrarna när de får berätta om deras syn på vad som bör göras i riksdagen under den kommande mandatperioden.
Men vi börjar i en annan ända, nämligen frågan om vad som skiljer de båda kandidaterna åt.
– Det är det borgerliga som är vår gemensamhet. Men vi är sprungna ur varsin rörelse, jag lite längre höger ut och Mats lite längre mot mitten. Det tror jag kan synas till vissa delar, säger Johan Ehn.
– Det är svårt att svara på den här frågan, för det är i betraktarens ögon. Jag har känt Johan i väldigt många år och det känns naturligt att vi är på samma lista. Det är nästan lite hårklyverier vad som skiljer oss åt. Erfarenhetsmässigt har i gjort lite olika saker, men rent politiskt är det inte så stora skillnader, säger Mats Löfström.
Mats har avverkat fyra år i riksdagen och dessförinnan jobbat politiskt i såväl Helsingfors som Bryssel. Johan kanske är mer av ett hushållsnamn på Åland efter att under många år varit en framträdande profil i landskapspolitiken.
– Min karriär har gått från kommunalpolitiken till lagtinget, landskapsregeringen och talmansposten. Mats har gått en annan väg, och det tycker jag är det intressanta med den här listan. Jag talar mycket om Team Åland, att hitta likheter och olikheter och jobba tillsammans, säger Johan.
Dörröppnare
Att vara Ålands riksdagsledamot är en mångfacetterad roll. Politiker – förstås – men också ambassadör och vakthund för självstyrelsen. Mats Löfström och Johan Ehn har båda stor erfarenhet av riksdagen, men från sina olika utgångspunkter.
– Riksdagsledamotens roll i sammanhanget är att vara dörröppnare, att möjliggöra för LR att komma in till de personer man behöver diskutera med om självstyrelsen. Men vi representerar också ålänningarna i alla andra frågor som inte berör självstyrelsen. Det blir en ganska intressant balansgång, säger Johan Ehn.
– Man är också politiker och aktör, inte bara i de frågor som gäller Åland utan i allra högsta grad i saker som berör Ålands självstyrelselag, svenska språket, tingsrätterna, sjöfartsstödet och så vidare. Där har man en verkligt viktig roll att spela. Du måste vara påläst, duktig på att argumentera och ha starka nätverk och förtroenden, säger Mats Löfström
Grupptillhörighet
En fråga där de fem riksdagskandidaterna skiljer sig lite åt är i vilken grupp man kan tänka sig att sitta i riksdagen. Jessy Eckerman har öppnat för att sitta med den socialdemokratiska gruppen, och Birgitta Johansson att dela grupp med Kristdemokraterna.
Hur viktigt tycker ni det är att hålla traditionen att sitta i svenska riksdagsgruppen?
– Ålands riksdagsledamot har suttit i den svenska riksdagsgruppen längre än vad Finlands har varit självständigt. Julius Sundblom satt i SFP:s riksdagsgrupp i Borgå lantdag. Det här är den enda riksdagsgruppen som arbetar på svenska. För Ålands del är språket huvudfundamentet i självstyrelsen. Om Åland skulle välja bort att sitta i den enda gruppen som faktiskt alltid står för det svenska skulle det skicka en väldigt märklig signal från åländsk sida till landet i övrigt, säger Mats Löfström.
– Man måste se till vikten av att finnas med i det svenskspråkiga sammanhanget. Riksdagen är en väldigt enspråkig institution, att då ha den fristaden att kunna diskutera på svenska, att kunna få stöttning och hjälp på svenska, det är viktigt. Sedan ska man komma ihåg att det är inte Svenska folkpartiets riksdagsgrupp. Det är SFP:s ledamöter och den åländska riksdagsledamoten som gått samman, säger Johan Ehn.
Strategiskt tokigt
Jessy Eckerman säger att om SFP hamnar i opposition ännu en gång så kan hon se att det är smartare att sitta med i den socialdemokratiska gruppen då det ser ut som att SDP blir regeringsbildare. Låter inte det vettigt?
– Jag tror att det skulle vara strategiskt tokigt gjort. Jag utgår från att den socialdemokratiska kandidaten har jättegoda relationer till SDP. Att då få ytterligare en bas i riksdagsarbetet, i den svenska riksdagsgruppen, skulle ju vara ett guldläge. Jag förestår inte resonemanget att man skulle gå dit, säger Johan Ehn.
– Det kom ett förslag från en åländsk politiker att jag skulle sitta i Centerns grupp, och jag fick inbjudan från både Centern och Samlingspartiet att sitta i deras grupper. D sa jag till dem att Ålands riksdagsledamot inte ska vara en bricka i ett maktpolitiskt spel. Hur skulle det se ut om, samma dag som Sannfinländarna kom in i regeringen och de ville avskaffa svenskan som officiellt språk i Finland, Ålands riksdagsledamot skulle vara med och förverkliga deras politik?, säger Mats Löfström.
Fler reformer
Då de åländska riksdagskandidaterna i princip är ense om de största frågorna för självstyrelsen, främst att revisionen av självstyrelselagen ska slutföras, är det i synen på de mer allmänna frågorna som berör hela landet skillnaderna finns. Finland har just kravlat sig ur den ekonomiska krisen, men fortfarande har landet ett budgetunderskott.
– Man gjorde försök från den sittande regeringen att reformera arbetsmarknaden. Jag är helt övertygad om att man behöver fler reformer så att man når en sysselsättningsgrad på minst 75 procent, för att se till att kunna göra nödvändiga satsningar inom välfärden. Sedan tror jag en skattereform är nödvändig., säger Johan Ehn, och hänvisar till en undersökning som visar på stora skillnader mellan disponibel inkomst i de nordiska länderna.
Även Mats Löfström ser jobbfrågan som den stora för kommande riksdag och regering.
– Det viktigaste frågan för den kommande perioden är att få mer folk i arbete. Sysselsättningsgraden i Finland är 72 procent, i Sverige är den 76 och på Åland 82. Åland är ett föredöme för hela landet. Det här är en ödesfråga för välfärdssamhället, eftersom för varje procentenhet man ökar sysselsättningen, hämtar det in en miljard euro mer i skatter. Då finansierar vi välfärdssamhället, säger Mats Löfström.
Även han är inne på att en skattereform måste genomföras för att öka incitamentet för att arbeta.
– Skatteväxling är en sak, att sänka skatten på arbete och höja annat för att göra det mer attraktivt att arbeta. Det är en reform som betalar sig själv, det har vi sett i Sverige. Sedan måste vi röja flitfällor. Om du är hemma med barn i dag, men vill jobba lite, så tappar du samma summa i bidrag som du kunde tjäna. Det finns ingen morot, och de här morötterna bör vi få fram.
Konkurrenskraft
Ett annat område som de båda kandidaterna ser som grundläggande viktigt är att stärka konkurrenskraften för näringslivet.
– Det är hög konkurrens om var företag ska etablera sig, men också om hjärnorna, personalen, som ska jobba där. Det är många företag som söker efter personal. Därför gäller det att vi upprätthåller konkurrenskraften i landet, säger Mats Löfström.
– När det gäller konkurrenskraften så det Finland har satsat på är brain, kunskap. Regeringen har sagt att man vill satsa på kunskap, men man har inte riktigt drivit det framåt, säger Johan Ehn.
Han vill också se en reform av bidragssystemen, för att få folk som fallit ur arbetsmarknaden tillbaka i jobb.
– Om vi ska ha råd i framtiden med ett socialt skyddsnät, eller studsmatta som jag hellre skulle kalla det, som ska vara värt namnet och faktiskt gör att samhället växer, då behöver vi ha ett system som är mer riktat på dem som verkligen behöver det och inte delar ut pengar generellt. Behovsprövningen bör finnas där men på ett så enkelt och smidigt som möjligt, säger Johan Ehn.
Säljer ut företag
Mats Löfström har under den gångna mandatperioden drivit frågan om att avskaffa arvs- och gåvoskatten. Den frågan tänker han fortsätta jobba för i riksdagen.
– Det är jätteviktigt att våra företagare har konkurrenskraft. Arvs- och gåvoskatten är en sådan konkurrensnackdel vi har mot till exempel Sverige och Norge. Vi har ungefär 2.600 företag på Åland, och en stor del av dem är familje- eller småföretag. När de står inför en generationsväxling är det viktigt att de inte råkar ut för en arvsskatt. Det är så många som säljer ut sina företag eller lägger ned, säger Mats Löfström.
Intervjutiden är slut, en timme går snabbt. Med två fullblodspolitiker som är passionerade i att framföra sina åsikter rinner minuterna iväg snabbt. Kampanjen väntar för kandidaterna som delar lista och borgerliga värderingar, men slåss om samma riksdagsplats.
Jonas Bladh