Filmaren Johan Karrento nekas produktions- och distributionsstöd i Finland för sina projekt. Orsak: Han är ålänning. Centralkommissionen för konst hänvisar honom att söka stöd på Åland, men här finns ingen motsvarighet.
KULTUR Att ta ett avslag hör filmbranschen till. Det vet filmaren Johan Karrento. Söker du flera stipendier får du ta att det blir både ja och nej.
Därför har han inte reagerat när han gång på gång har fått avslag från Centralkommissionen för konst efter att ha sökt deras filmstöd.
-Fördelen med det stödet är att man kan söka det efter att ett projekt har inletts, och att man kan använda medlet ganska fritt inom projektet, säger han.
Stödet som i år delades ut var på mellan 10.000 euro och 60.000 euro till olika produktioner.
Anlitar finländsk arbetskraft
Även i år fick Johan Karrento nej på sin ansökan om stödet. Med ett följebrev den här gången som fick honom att häpna.
-De hänvisar till att jag som ålänning ska söka stöd på Åland eftersom vi har ett eget system här. Men det finns inget liknande stöd här. De stödsummor som man kan söka kommer inte i närheten av 10.000 euro. Åland är för litet för att kunna förväntas stöda stora filmprojekt, säger han.
Han tycker att regelverket är orimligt hårt.
-I och med att Åland är ett litet samhälle tar jag merparten av arbetskraften ifrån Finland. Kompetensen finns inte att anlita här. Därför gynnar mitt projekt lika mycket, eller allra mest, den finländska filmbranschen, säger han.
Priset för självstyret
Centralkommissionen för konst delar ut pengar från lotterimedel. Den statliga myndigheten har under senare år blivit hårdare med att hävda Ålands självstyre inom kultursektorn. Det leder till att projekt som tidigare har fått stöd inte längre får det, förklarar landskapets kulturchef Jan-Ole Lönnblad.
-Det är en direkt konsekvens av att vi har självstyre på området. Den finska staten förväntar sig att åländska projekt ska söka stöd på hemmaplan. Enligt det avtal som har gjorts.
Men finns medel för stora filmproduktioner på Åland?
-Det är svårt att svara på eftersom vi aldrig har fått en ansökan om en större filmproduktion. Inom de kulturstöd som delas ut finns ingen motsvarighet, men det går att söka stöd på förhand för projekt om ansökan görs i god tid före budgetbehandlingen.
Kulturminister Britt Lundberg (C) har tidigare hänvisat till att Centralkommissionen troligen håller sig till lagstiftningen på området. Hon har även meddelat att det finns skäl att se över systemet så att kulturarbetare och kulturprojekt inte kommer i kläm.
Svårt att driva stora projekt
Johan Karrento tycker ändå inte att det i första hand är Ålands ansvar att införa ett filmstöd.
-Det är orimligt att tänka sig en åländsk filmfond eftersom det troligen bara skulle vara jag och Per-Ove Högnäs som skulle söka. Då blir det ju ingen konkurrens, säger han.
-Och om jag skulle ansöka om drygt 10.000 euro i stöd inom landskapets budget skulle de flesta skratta.
I stället tycker han att Centralkommissionen borde ta sitt förnuft till fånga och vara mer tolerant i sin bedömning av ansökningar. Därför har han skickat i väg ett rättelseyrkande.
-Det är inte bara mitt projekt jag talar för, utan principen. Stora kulturella produktioner är beroende av stöd utifrån, Åland kan inte ensamt uppbära dem. Det är samma sak oavsett om det handlar om film, teater eller opera, säger han.

Tone Nordling