När valberedningen inom Moderat samling för Åland inledde sitt arbete med att nominera en styrelse i god tid inför partiets höstmöte visade det sig att sittande partiordförande Annette Holmberg-Jansson var osäker på om hon ville fortsätta. Vice ordförande Wille Valve fick i sin tur frågan om att ta över.

– Jag har en vilja och ett intresse av att vara partiordförande. Min inställning är att när man säger ja till att bli partiordförande så säger man också ja till att bli lantråd eller finansminister, eller vad som kan fordras i kommande regeringsbildningar. Det ingår i paketet, säger han.

Han kallar det ett ”vägval i livet”.

Vem är den Wille som tar över partiet?

– Jag är familjefar och samhällsengagerad. Det är en Wille som har en stark tro på människans frihet och förmåga att fatta egna beslut. Det är också en Wille som tycker att jämställdhetsfrågorna är viktiga. Vi moderater har ett stolt arv ända från May Flodins dagar, hon var faktiskt den som tog fram jämställdhetslagen. Det är ett arv jag vill förvalta och driva vidare.

Valarbetet är i gång

Över halva mandatperioden har nu gått, och nästa lagtingsval hålls i oktober 2023. Det är något Wille Valve tror blir roligt.

– Jag ser väldigt mycket fram emot att formulera visioner.

Hur märks det på politiken och de där visionerna att det är du som tagit över ledarskapet?

– Jag brinner för miljöfrågor, de går inte att undvika och det kommer att märkas. Man kan vara helt säker på att Moderaterna kommer att formulera en miljöpolitik till nästa val. Jag är också väldigt intresserad av vart vårt Åland är på väg, och den stora utmaningen vi pratar om nu är en ekonomi i balans. Om jag har en vision så är det just ett starkt Åland där vi kan ta hand om varandra.

”Ibland rasar golvet”

Han beskriver sin politik som ”klassiskt moderat”.

Hur påverkas din personliga politik av att du blivit ordförande?

– Min personliga ideologi har nog inte ändrats, men ordföranderollen gör att jag ska föra fram det samlade fältets politik. Det kommer ögonblick, och det gäller alla partiordföranden, där du för fram det fältet tycker, inte vad du själv egentligen tycker. Nackdelen med ordförandeskapet är att du blir lite mer som ett redskap för partiet.

Vad innebär det, hur enhetlig är Moderaternas politik?

– Jag skulle säga att den är ganska enhetlig. Det finns en bred ström inne i Moderaterna och det finns en gemensam vision. Vi har visat det i förra och förrförra valet när vi satte visionen på pränt, och jag ser ingen utmaning att göra det i nästa val heller.

– Sedan finns det alltid punkter som är känsliga, där enskilda får gå sin egen väg. Jag gillar Harriet Lindemans devis att vi ska vara ett parti där det ska vara högt i tak, brett mellan väggarna, och ibland rasar golvet. Åtminstone de första två är något eftersträvansvärt och golvet rasar för alla partier någon gång, och då får man ta en djupare diskussion.

Saknar reformvilja

Wille Valve säger att de politiska visionerna måste uppdateras kontinuerligt – världen hinner förändras mellan ett val och nästa.

– Jag vill ha ett Moderaterna som har modet att se behovet av förändring, både i vår egen ideologi och i samhället. I min värld finns inget värre än stagnation, när du slutar tänka nytt och bara gör samma grej om och om igen. Man måste utmana sig själv som parti för att ha en långsiktig framtid.

Den moderata lagtingsledamoten Jörgen Strand har kritiserat LR:s budgetförslag, där hela inriktningen enligt honom är fel.

– Ingen av oss gick upp och tog avstånd från Jörgen Strand, utan vi satte oss ner och diskuterade, frågade vad han ville uppnå. Faktum är att den här gången delar vi långt det Jörgen Strand har framfört i offentligheten, och vi har framfört det till kollegorna, säger Wille Valve.

Även han har i lagtingets talarstol uttryckt missnöje med ambitionsnivån och reformviljan i LR under budgetdebatten. Han säger att kommunförbunden behöver styras mer effektivt än i dag.

– Det blir ännu viktigare i ett läge där det ser ut att inte bli någon kommunreform. En kommunreform skulle lösa några av utmaningarna – vi skulle få större kommuner som kan ge bättre service. Får vi inte det så är det av yttersta intresse hur kommunförbunden styrs.

Just synen på kommunreformen är något som skiljer er ganska mycket från resten av regeringen. Hur fungerar ett regeringssamarbete med den här stora skillnaden?

– Den stora skillnaden finns, men det finns andra i regeringsblocket än vi som är reformistiska. Det finns de inne i Centern som är reformistiska, och jag har haft goda samtal med kollegorna i Hållbart initiativ kring de här frågorna. Den är ingen reformöken, definitivt inte, den här regeringen.

Han tar den kommande lagen om kriskommuner som exempel på ett ”embryo till reform” i den befintliga LR.

– Men det finns inte så mycket reformvilja som jag skulle vilja ha. Jag har högre ambitioner reformmässigt än vad regeringen har.

Tredje valet det svåraste

Lagtingsvalet 2019 blev en tuff dom mot flera av den förra LR:s ministrar. Moderat samling tappade ett mandat, från fem till fyra, och den tidigare social- och hälsovårdsministern Wille Valves röstetal räckte inte till – han föll utanför tillsammans med tidigare infrastrukturministern Mika Nordberg (MSÅ).

Men när regeringsbasen stod klar kom de båda in som ersättare för partiets två ministrar.

Vad innebar den resan för dig, att nätt och jämnt bli invald
efter att ha varit minister?

– Det var ett ögonblick när jag tog en funderare. Det svåraste att ta ställning till var om jag skulle vara glad eller ledsen, för antalet röster var inte dåligt. Jag hade 180 röster, det var 22:a mest, men att bli ersättare var inte så kul. Jag bestämde mig efter moget övervägande för att vara glad ändå, för jag såg möjligheter i den nya regeringsbildningen. 180 röster var ändå ett starkt förtroende också jämfört med många som kom in i lagtinget. Man brukar säga att det tredje valet är det svåraste för en politiker, för då tar alla en för given. Jag tror att det var lite det som hände.

– Sedan ville den förra regeringen göra väldigt många reformer. Jag tror att det blev en ”backlash”, det var för mycket som skulle göras under de där fyra åren. Vad vi behöver göra är att hitta ett sätt att jobba med reformer långsiktigt. Det vore jätteviktigt för hela Ålands utveckling.