Tre veteraner som varit med sedan Ålandsfärjan köptes är ombord för en sista färd över havet.
Det är en tung dag för dem, fylld av minnen. Det bästa med Ålandsfärjan har varit den fantastiska stämningen ombord enligt dem.
Sven-Olof "Svensson" Unger, Thomas Jansson och Johnny Dahlblom säger farväl till Ålandsfärjan. "Min båt" som Sven-Olof Unger kallar den. De tre var med 1987 när Ålandsfärjan hämtades från Landskrona till Åland.
- Det kommer aldrig att bli en sån feeling som vi haft här någon annanstans, säger Sven-Olof Unger nästan med darr på stämman.
-Det är tungt.
Han jobbar som kock men är liksom de två andra ledig idag och åker över enbart av nostalgiskäl. De kommer alla tre att jobba på Rosella framöver.
- Det är en otroligt familjär stämning här på Ålandsfärjan, säger Thomas Jansson som arbetar som befälhavare på Rosella,
- Bara en sådan här sak. Jag gillar inte lök och om jag ber "Svensson" så lagar han mat utan lök till mig. Vi åker på en skidresa tillsammans varje vinter. Vi har interna fisketävlingar, vi följer med hockeyn och några av oss åker på matcher i Sverige, säger Johnny Dahlblom som arbetar som båtsman.
- Det är ingen skillnad på folk, det är inte uppdelat mellan befäl, maskin, ekonomi och så vidare. Alla kan prata med varandra, säger Sven-Olof Unger.
Foto:
Vill ta med sig hytten
Men ni blir väl ungefär samma gäng på Rosella?
- Ja, man hoppas att man kan bevara den unika stämningen på nästa båt, säger Thomas Jansson.
Själva fartyget, kommer ni att sakna det?
- Nej känslan är snarare att äntligen kommer det något nytt, säger Thomas Jansson och syftar på när nybyggda ms Viking ADCC kommer i trafik.
- Åländsfärjan är ett väldigt trångt fartyg.
- Den är tungjobbad, med lastning och proviant, säger Johnny Dahlblom.
17 personer ur besättningen, däribland Sven-Olof Unger, kommer att följa med Ålandsfärjan på den sista resan innan överlämnandet till nya ägaren. Den går till Göteborg.
Johnny Dahlblom har filmkameran som fastklistrad i näven "för att få med lite minnen".
- Han säger att han ska filma mig när jag gråter innan vi går av, men det kommer han inte att få, säger Sven-Olof Unger.
- Helst skulle jag såga ut hytten och ta den med mig, tillägger han sedan.
Ska driva under natten
Uppe på bryggan är det en vanligt arbetsdag.
Har det varit som en vanlig tur på Ålandsfärjan?
-Det har varit mer besök än vi brukar ha. Stamgäster, lite
hamnpersonal, folk som tar sista chansen att se bryggan, säger andrestyrman Anders Jansson.
Timmermannen Folke Hansson är inte nostalgisk.
- Jag har lagt bort det där, jag har en ny arbetsplats nu. Man måste gå vidare.
Dick Bergendahl är befälhavare under kvällens turer. Han kommer att fortsätta på Rosella resten av sommaren, men har tidigare främst arbetat på Cinderella.
-Det är hektiskt nu. Sprit och tobak ska inventeras och köras iland inatt, det mesta andra ska packas och vara härifrån i morgon, säger han.
- Det har väl varit lite kaotiskt på sista tiden, med två besättningar och tre båtar.
Går hela besättningen av i natt?
- Nej, det finns ingen plats för Ålandsfärjan i hamn så vi får ligga ute och driva till havs. I morgon bitti går vi in till Birger Jarls plats när den går ut. Det blir väl ungefär 18 personer kvar.
Kobbarna hälsade en kär vän
Man tar sig genom incheckningen som vanligt, promenerar över landgången som vanligt och blir som alltid hälsad av intendenten när man stiger ombord. Men en helt vanlig färd med gamla ?Ålfen" är det inte. Det är sista färden till Sverige med passagerare ombord, med hemresa tillbaka till Mariehamn.
Många av passagerarna ombord åker för att uppleva Ålandsfärjans sista tur, Stamgäster, folk som jobbat på Ålandsfärjan, människor som vill säga hejdå till en kär vän. Men så finns det även resenärer som inte vet om detta historiska.
Nio personer från Kapellskärs hamn åker över fram och tillbaka en sista gång. En av dem är Tiina Kaapola.
- Vi är här för en sista tur. Vi ska sitta här ute och njuta av resan, säger hon.
Klockan 16.00 går färjan ut. Intill ligger Rosella och där står hela personalen ute på däck och vinkar. På Ålandsfärjan vinkas det tillbaka.
Foto:
En hälsning från Kobba
Tjugo minuter senare ropas det ut i högtalarna att vi närmar oss Kobba klintar. Det är svårt att missa, färjans mistlur dånar över havet.
Man får svar av gänget på Kobba och deras mistlur, det är Ralf Ström och Kurt Jäderholm som sköter det. Tjutet från Kobba klintar låter nästan vemodigt, lite som en sorgsen ko. Ett sista farväl.
- Det är ett fantastiskt fartyg och en fantastisk personal, säger Kalle Alm som står ute på däck.
Eckerös kantor Carl Micael Dan är också ombord på den sista turen.
-Under en period åkte jag en gång i veckan, Att den försvinner är en epok som går i graven.
Hur säger du hejdå till Ålandsfärjan?
- Det blir med en smekning över däck, sedan är det slut.
Men minnena finns kvar, av den hektiska cafeterian. Baren med trubaduren inklämd i ena hörnet. Parfymbutiken mitt i med några soffor intill lekrummet. Soldäcket. Bildäcket. Och allt det andra.
Hejdå, Ålandsfärjan.

Ålandstidningen