Som Ålandstidningen har skrivit förut ska antikroppsstudien genomföras på Åland. Under de närmaste dagarna mottar 260 slumpvis utvalda ålänningar över 18 år en förfrågan om att ingå. Det redogjorde bland andra smittskyddsläkaren Marika Nordberg från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) för under en presskonferens i går.
Studien som är ett samarbete mellan ÅHS, Högskolan på Åland, Medimar, Bimelix och Institutet för hälsa- och välfärd (THL) görs för att få en bild av infektionsförekomsten på Åland samt för att utröna kunskapen om covid-19. Man vill även ta reda på hur den åländska befolkningens tilltro till olika myndigheter har sett ut i samband med pandemiutbrottets införda restriktioner.
Med under presskonferensen fanns även landskapsläkare Knut Lönnroth, överlärare Erika Boman från Högskolan på Åland och Mathias Grunér, vd vid Medimar/Bimelix. Med via länk från Helsingfors fanns epidemiologen vid THL, Charlotte C Hammer, som är huvudansvarig för projektet.
Oklart om immunitet
Av de drygt 6.000 provtagna ålänningarna har hittills 26 personer konstaterats vara infekterade av coronaviruset. Dock står det oklart hur många som eventuellt har haft viruset utan att uppvisa symptom. Bland annat det hoppas teamet bakom studien som nu lanseras få svar på genom bland annat så kallade PCR-prov (Prov som visar pågående infektion) och de mer omdebatterade antikroppsproven, eller serologiska prov.
Det senare tas genom ett blodprov. Antikroppar i olika grad utvecklas från en vecka efter genomgången infektion, upp till flera veckor senare. Dock vet man inte med säkerhet hur långt skydd antikropparna ger mot covid-19.
De 260 slumpmässigt utvalda, myndiga, ålänningarna tillfrågas om deltagande per brev och det är frivilligt att delta i den anonyma studien. När man har accepterat sitt deltagande genom att skriva på ett samtycke får man genomgå ett PCR-test som upprepas tre månader senare. Man ska även fylla i en enkät i inledningen samt sex månader senare och därefter kan fokusgruppintervjuer bli aktuella.
Påverkan på måendet
Enkäten handlar om den egna erfarenheten av pandemin, testförfarandet, karantän och information från myndigheter samt hur tilliten till dessa ser ut på Åland. Den fokuserar också på allmänhetens attityder kring coronaviruset och den egenupplevda risken att insjukna.
Pågår det liknande studier i andra länder som ni kan samarbeta med för en större bild av covid-19?
– Ja, det pågår studier i flera länder. THL ska koordinera samarbetet och vid behov skicka vidare resultat till olika studier.
När den åländska studien väl är genomförd, sex till tolv månader senare, vill man publicera resultatet i internationella tidskrifter samt lokala medier.
– Det är jätteviktigt att se på många aspekter i sammanhanget. Exempelvis hur pandemier påverkar allmänhetens generella hälsa, men också den psykiska hälsan och hur man hanterar situationen på såväl ett personligt plan som på gruppnivå, säger Marika Nordberg.
Knut Lönnroth tillägger att man också behöver få en klarare bild av hur samhällets smittskyddsåtgärder har uppfattats av medborgarna.
– Politiker kan ju inte alltid veta hur människor tänker, och det vore viktigt att veta inför eventuella nya pandemier.
Allt som framkommer genom studien görs anonymt.
– Därför önskar vi att deltagarna är helt uppriktiga, även fast man skulle ha struntat helt i rekommendationer och riktlinjer.
Minst 200 krävs
Projektet bekostas i första hand genom ÅHS budget genom öronmärkta medel för forskning. Totalsumman beräknas landa någonstans i närheten av 40.000 euro, varav merparten består av själva provtagningskostnaderna.
För att få en tillräckligt samlad bild av den åländska situationen behöver ett minimum om 200 personer av de 260 förfrågningarna tacka ja till studien.

Peter Pussinen