Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) styrelse har tagit ett rejält grepp tillsammans med stabsenheten för att se var man kan spara. Just nu visar beräkningarna på en negativ budgetavvikelse på minus 1,8 miljoner euro.
En post som skenat är vårdkostnaderna utanför Åland.
– Vi har ungefär samma antal besök och vårddygn, men det har skett prisökningar både på den svenska och finska sidan, säger ekonomichef Ulrika Österlund.
För att bromsa den negativa avvikelsen inför man nu flera kostnadsstävjande åtgärder än de man redan gjort med anledning av de sparkrav man har sedan tidigare.
– Det vi gjort hittills har inte gett önskad effekt, säger Ulrika Österlund.
Sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen säger att det är bråttom att införa sparåtgärder för att de ska ha någon effekt årets sista månader.
– Från den 15 september blir det restriktiva direktiv för vikarieanvändning och anställningar. Om någon blir sjuk på en vårdavdelning eller inom stabsservicen ska man i första hand inte ta in en vikarie, de pengarna är redan slut och använda. När det handlar om vård brukar folk tänka att det är en omöjlighet och så är det, det kommer inte att finnas någon millimeterrättvisa. Vi kommer att vara tvungna att göra bedömningar från fall till fall och se till patientsäkerheten, säger hon.
Om någon av någon anledning säger upp sig och tjänsten blir vakant behöver beslut fattas om hur man ska göra.
– Man behöver tänka både en och tre gånger på om det går att skjuta anställningen till januari i stället.
”Ingen lämnas ensam”
Annat man drar ner på under året, och som till viss del i stället flyttas till nästa år, är personalens utbildning, handledning och workshoppar. Anskaffning av medicinsk teknisk utrustning ska striktare bedömas och mindre utgiftsposter som annonsering, kontorsmaterial och livsmedel ses över.
– Det är viktigt att vi aktivt är med i det operativa arbetet och hjälper till med bedömningar så ingen lämnas ensam. Men de här åtgärderna ger en kostnadsstävjan på 1,1 miljoner euro.
Med andra ord finns ändå ett glapp i budgetavvikelsen kvar på omkring 700.000 euro. Här använder man sig av det finansiella ramverket som är nytt inom landskapet.
– Anslagskrediten, tre procent av nettobudgeten, är för oförutsedda kostnader vilket man kan se vård utanför Åland som, säger styrelsens vice ordförande Robert Mansén (C).
Modernisering
Styrelsen har också klubbat ett budgetförslag för 2025, där ett resultatförbättringskrav på 1,1 miljoner euro finns med. I förslaget är det främst löneharmoniseringen som ökar kostnaderna mer än tidigare, 3,5 miljoner euro, av de totala nettokostnaderna på 105,6 miljoner.
Implementeringen av Vårdinformationssystemet ska i princip vara klar nästa år, stora effektiviseringar som inom sekreteraravdelningen planeras liksom optimering av operationsflödena.
– Det vi ser är en modernisering och förändringsprocess. Vi kan inte bara skära och hyvla utan måste hitta nya sätt att arbeta. Jag tycker förändringsarbetet som sträcker sig till 2029 är väldigt intressant och kulminerar i ett modernt sjukhus med modern vård, säger styrelsens ordförande Sara Kemetter (S).
