Forskare från flera länder runt Östersjön har varit involverade i studien där man har undersökt hur mycket fisk djuren äter och fiskerinäringen tar upp. Människan tar upp 700.000 ton fisk per år. Av detta är 650.000 ton strömming, skarpsill och torsk.Sälarna äter 100.000 ton fisk per år, varav 60.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Fåglarna äter 100.000 ton fisk per år, av detta är 30.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Mellanskarven står för 40.000 ton av de sammanlagt 100.000 ton som fåglarna får i sig under ett år.– Det är intressant att det kommer siffror. Alla som jobbar med fiske vet att säl och skarv äter stora mängder fisk, men det är bra att verifiera, säger fiskerikonsulent Tom Karlsson på landskapets fiskeribyrå.Nära kusten är konkurrensen från skarven och sälarna ännu större. Här är fisket av abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja viktigt. Av dessa arter äter mellanskarven och sälarna ungefär lika mycket som människan fångar.– Eftersom vårt fiske efter dessa arter påverkar bestånden är den rimliga slutsatsen att de också påverkas av djurens ätande. Vi konkurrerar därför om resurserna, skriver forskarna i ett pressmeddelande.Ett exempel på en åtgärd som har satts in är det reducerade fisket av ål, en art som har minskat dramatiskt. Men när det gäller ål äter skarven lika mycket som människan drar upp, något som ska noteras menar forskarna då det gäller åtgärder.ÅtgärderForskarna anser att det behövs åtgärder och de ger som exempel minskat fiske eller åtgärder för att reducera mängden sälar eller fiskätande fåglar, genom exempelvis jakt.De skriver också att de negativa effekterna måste beaktas i fiskeriförvaltningen.– Det är alltid en fråga om hur man ska tackla det här problemet, det är nästan alltid så att det ska beaktas i fiskeriförvalningen, säger Tom Karlsson och menar att det finns fler alternativ.Jakt av predatorerna är ett alternativ.– Eller är det så att vi har fått mer argument för fortsatt skadeersättning? Man kan titta på det här ur den synvinkeln också.Förutom att predatorerna äter fisk så skrämmer de också bort fisken, vilket ger ytterligare negativa effekter.
Kvoterna stoppar inte
Sammanlagt 450 gråsälar får skjutas på Åland varje år. Men den kvoten når man aldrig upp till.– Om man säger som så, egentligen finns det fullt tillräckliga tillstånd rent jaktförvaltningsmässigt, säger Roger Gustavsson jakthandläggare vid landskapet.
Jakt av predatorerna gråsäl och skarv är ett alternativ för att komma tillrätta med de negativa effekter som dessa har på fiskerinäringen menar forskarna. Men jakten förekommer redan på Åland och det är inte kvoterna som sätter stopp. Tvärtom jagas inte alls så mycket skarv och gråsäl som tillåts.– Om man säger som så, egentligen finns det fullt tillräckliga tillstånd rent jaktförvaltningsmässigt.Skyddsjakt på skarv är tillåtet, det som krävs är ett personligt tillstånd, och varje jägare har rapporteringsskyldighet. 313 ansökningar har kommit in för 2017.– Det är där det brukar ligga, som mest har vi haft upp emot 600-700, men det var i början, säger Roger Gustavsson.Av dessa 313 jägare är det 50 stycken som har skjutit skarv i år. De har sammanlagt skjutit 804 fåglar.Från och med starten av skarvjakten, som brukar vara i maj-juni fram till och med 1 augusti får man bara skjuta skarv vid anläggningar, som fiskodlingar, eller vid fiskeredskap och liknande, inte vid kolonier. Men från och med 1 augusti får man jaga som vid vanlig jakt, efter tillstånd av markägare.70 sälar hittillsNär det gäller gråsäl får man utföra skyddsjakt på eget initiativ. Här finns det en kvot som senaste åren har legat på 450 gråsälar.– Den kvoten har vi haft hur länge som helst, den kom till från början då det inte fanns så mycket säl. Nu skulle man kunna öka den men eftersom det är så att man aldrig har nått upp till kvoten så har det inte funnits någon anledning.I år har det hittills skjutits 70 sälar. Jakten pågår från den 15 april till sista januari, så det finns ett par månader kvar.– Det är mellan 90 och 120 sälar som skjuts varje år.Problemet är alltså inte att kvoterna sätter stopp, utan att jakten inte utförs.– Ett problem är sälhandelsförbudet. Det bästa vore om det skulle försvinna så att man skulle kunna få avsättning på jakten. Vi har duktiga hantverkare som säkert skulle vilja tjäna en liten slant.– Kanske skulle man ha skottpeng, men det är något som inte jag kan uttala mig om, säger Roger Gustavsson.

Petra Dahlgren