IMO, International Maritime Organisation, ska revidera lastsäkringsregelverket för timmerdäckslaster.
Dagens säkringssystem bygger på amerikanska och kanadensiska förhållanden och passar dåligt in på korta europeiska trader.
I källaren på navigationsskolan testar Philippe Chanfreau egentligen uppför sig i olika situationer.
SJÖFART Dagens däckslaster med timmer är potentiellt farliga. Flera uppmärksammade incidenter har ägt rum. En med åländsk anknytning var Rettig-Bores Sydgard som 2006 råkade ut för en allvarlig lastförskjutning. Med 30 graders slagsida lyckades man ta sig i hamn, men katastrofen lurade runt hörnet. Flera fartyg har också slagit runt.
Till skillnad från containerlast är timmer en levande last. En liten förskjutning långt ned i en timmertrave gör att lasten förskjuts mer och mer i sidled ju högre upp i traven man kommer. Och ju mer lasten förskjuts, desto större bli lutningen. Och ju större lutning, desto större lastförskjutning. Det blir snabbt en ond cirkel. Till slut riskerar man vatteninträngning och kantring.
- Lastsäkringsreglerna man använder i dag kommer från amerikanska och kanadensiska förhållanden. Man går på långa trader, och då kan man ägna en dag åt att säkra lasten. Men på korta trader i Östersjön, där frakttiden bara är ett par dagar, kan man inte offra så lång tid åt att surra lasten, förklarar Philippe Chanfreau, lärare på navigationsskolan och utredare på uppdrag av IMO.
Dokumentera krafter
Den åländska delen av arbetet går ut på att dokumentera de olika krafter som sätts i rörelse när timmerlaster utsätts för fartygsrörelser, och att ta fram underlag för hur stöttorna som används ska vara utformade.
- Varje timmerpaket väger 2-3 ton, och det handlar om stora krafter som frigörs om de kommer i rörelse.
I statiskt läge är det i första hand friktionen som håller timmerlasten på plats. Men i takt med att fartyget kränger och slår, man talar om att vertikalacceleration när fartyget kommer upp ur en vågdal minskar tyngden på timret, minskar friktionen i förhållande till de sidverkande krafterna, och timmerbalarna börjar glida.
I det läget krävs rejäla surrningar, och många stöttor.
Men för att kunna ta fram nya lastsäkringsregler måste man veta exakt hur olika krafter påverkar lasten under gång.
- Mitt uppdrag går ut på att ställa upp matematiska modeller för det här. Det är som en enorm fysiklabb, men utan instruktioner och utan facit, skrattar Philippe.
Om två år ska de nya riktlinjerna vara i kraft inom IMO.

Fredrik Granlund