Lagförslaget om ändringar av regelverket för lagtingets arbetsformer samt ledamöterna i lagtinget och landskapsregeringen som talmanskonferensen överlämnade till lagtinget inför måndagens plenum togs tillbaka och ändrades under tisdagen.

– Talmanskonferensen konstaterade att vi inte når kvalificerad majoritet, det vill säga två tredjedelars majoritet, i lagtinget för förslagen, så vi tog bort två förslag, säger talman Bert Häggblom.

Orsaken var oenighet om ersättarsystemet i lagtinget för landskapsregeringens ledamöter och ledamöternas arvoden.

Inga ersättare

I det ursprungliga lagförslaget föreslog talmanskonferensen att regeringens ledamöter, förutom lantrådet, också ska sitta i lagtinget, men utan lagtingsarvode och skyldighet att delta i utskottsarbetet. Motiveringen var att förslaget stärker demokratin eftersom de som valts in i lagtinget faktiskt är ledamöter i lagtinget.

Det innebär också att vid ett misstroende mot lantrådet är det inte ersättarnas roll att avgöra något som kan påverka deras situation i lagtinget. Ministrarna skulle inte behöva sitta i något utskott och skulle inte heller få lagtingsarvode, vilket skulle leda till en ekonomisk inbesparing.

Fem av talmanskonferensens ledamöter röstade mot förslaget och lämnade även in en reservation mot majoritetens beslut. De är vice talman Roger Nordlund (C) Camilla Gunell (S), Jörgen Pettersson (C), Tage Silander (MSÅ) och Stephan Toivonen (ÅLD).

– Demokratin gynnas av att lagtinget består av 30 ledamöter som utser en landskapsregeringen, skrev de i reservationen.

Talmanskonferensen består också av Bert Häggblom, vice talman Katrin Sjögren (Lib), Anders Eriksson (ÅF), Simon Holmström (HI) och Rainer Juslin (Lib).

I tisdags togs dock förslaget tillbaka.

– Det ska utredas vidare, säger Bert Häggblom.

Arvoden

Talmanskonferensen var inte heller enig om ministrarnas arvoden. I ursprungsförslaget föreslog man en ökning av ministrarnas arvoden på drygt 30 procent för att följa höjningen av lagtingsledamöternas arvoden som gjordes 2019 (se faktaruta).

Men talman Bert Häggblom, Anders Eriksson och Rainer Juslin röstade mot förslaget och föreslog att arvodeskommissionen, som fastslår lagtingsledamöternas arvoden, skulle få fastställa koefficienten och höjningen. De röstades ner av resten av talmanskonferensen.

Men under tisdagen tog talmanskonferensen också tillbaka förslaget om höjningen och gick enligt linjen att arvodeskommissionen ska ta över frågan om höjningen.

– Det betyder att lagtinget tar sin hand från frågan, säger Bert Häggblom.

Kan inte det innebära att arvodet blir ännu högre?

– Vi kan inte veta vad utfallet blir.

Andra ändringar

Men även andra ändringar finns i lagförslaget. Det bygger på en översyn som en arbetsgrupp bestående av lagtingsledamöter gjort.

Talmanskonferensen föreslår att man ändrar det maximala antalet ministrar till sex i stället för sju, som det är i dagsläget.

Man konstaterade att sex ministrar och ett lantråd oftast varit fullt tillräckligt. Man menar att det också bidrar till utvecklingen att man gör skillnad mellan politik och förvaltning.

Talmanskonferensen lyfter exempel från Sverige där regeringen eller ministrarna inte får fatta beslut i enskilda ärenden.

– Genom en utveckling där det görs en tydligare åtskillnad mellan politik och förvaltning kan ministrarna i högre grad ägna sig åt övergripande utvecklingsfrågor som annars riskerar få stå tillbaka för vardagliga ärenden, skriver man i förslaget.

Talmanskonferensen skriver också att landskapsregeringen bör fortsätta utvecklingsarbetet och se över reglerna för föredragningar i regeringen.

Lagförslaget lämnas på nytt till lagtinget och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2023, när det nya lagtinget tillträder.