Beredningen av förslaget till kriskommunlag är klar. Men oenighet inom regeringsblocket och Centern i kombination med brist på lagberedningsresurser gör att den utlovade lagen inte hinner godkännas av lagtinget innan valet i höst.
Vicelantrådet Harry Jansson säger att partiets styrelse och lagtingsgrupp vill lämna frågan till nästa mandatperiod.
– De är kanske rädda för den uppmärksamhet det kan väcka inför valet, säger han.
Regeringsblocket har också spruckit i frågan.
– Regeringsskutan har gungat i olika frågor, men när regeringspartierna i lagtingets finans- och näringsutskott gick emot en enig landskapsregering, då vågar jag inte sia om någonting längre. Det är inte de normala spelreglerna som gäller. Inte tänker jag lägga fram nåt som jag inte är övertygad om att går igenom, det tar upp lagtingets tid och väcker oro och känslor i onödan.
Nya behov
Lagtinget har varit enigt i att ta fram ett lagförslag för att trygga den kommunala servicen, men nya behov av lagstiftning har dykt upp som följder av förslaget till kriskommunlag. Det första är att lagtinget vill ha en ändring av lagen som reglerar beslutsfattandet i kommunalförbunden, där man vill frångå att majoriteten bestämmer. I stället föreslås att ägandet, det vill säga den som har flest klienter eller betalar mest till kommunalförbundet, ska påverka hur stor beslutandemakt kommunen har.
Det som Harry Jansson anser är mer relevant är en permanent likviditetsstödslag, i stil med den tillfälliga som användes för att rädda Sottungas och Kökars ekonomi. En sådan lag behöver bli permanent och ska godkännas parallellt med kriskommunlagen menar Harry Jansson.
– Den skulle hjälpa kommunerna över perioden i väntan på att få hjälp. Vi borde haft båda lagarna samtidigt för att kommunerna skulle känna sig tryggare. Utan lagen skulle man tvingas in i utvärderingsfasen, men inte kunna förlita sig på att det finns likviditetsstöd.
Harry Janssons råd till följande lagting och landskapsregering är att ta ett helhetsgrepp på kommunfrågan.
Ålandstidningen rapporterade senast i mars om Vårdös ekonomiska kris. Kommundirektör Erik Brunström-Granesäter sade då att kommunen skulle behöva höja skatten med sex procentenheter för att täcka kostnaderna. Tidigare har han sagt att man väntar på kriskommunlagen. Vad ska de göra?
– Det förvånar mig att de inte lämnat en ansökan om likviditetsstöd. Ansök om det. Vi i landskapsregeringen har inte fått besked om att det är sådan kris i Vårdö. De borde ha diskuterat med oss.
Harry Jansson menar att det kan ta en hel mandatperiod att få till stånd lagstiftningen.
– Vi har inte heller fått speciellt krav från Vårdö på att få kriskommunlagen på plats
Men är du förvånad att kommunerna har kris?
–Signalerna vi har fått är att de flesta har överskott för år 2022. Det har varit positivt.
Men det var i fjol, hur ser du på kommunernas ekonomi långsiktigt?
– Det är och förblir kommunerna själva som tar ställning till sin suveränitet.
Harry Jansson menar att man nu har likviditetsstöd att erbjuda. Det talas också om att höja landskapsandelarna, men Harry Jansson menar att det inte träffar rätt eftersom landskapsandelarna är för specifik service som kommunen tillhandahåller.
– Det är ett trubbigt instrument att bara höja allmänt. Man måste se var behovet av pengar finns, vad som får kommunen att blöda ekonomiskt. Jag kunde nog ha förväntat mig att den kommunala sektorn tydligare skulle ha begärt eller kanske krävt lagstiftning om likviditetsstöd.
Tio år framåt, hur ser kommunkartan ut?
– Det sker förändringar, men det beror på brist på förtroendevalda. Jag tror det är det som förändrar spelplanen. Jag säger att kommunerna, nu när de är livskraftiga, ska inleda diskussioner med grannkommunerna helt förutsättningslöst och se vad man kan åstadkomma tillsammans. Det klart bästa och effektivaste sättet är att kommunerna själva sköter servicen.
Harry Jansson menar att det blir oväntat mycket dyrare att skjuta över servicen på kommunalförbund. Han nämner Kommunernas socialtjänst (KST) som exempel.
– Det blev dyrare än vad vi kunde tro. Samordning kostar.
