Oppositionens reaktioner på landskapsregeringens (LR) förslag att slopa sjukkostnadsavdraget i kommunalbeskattningen är inte positiva. Marcus Måtar (Ob) säger att partiet generellt är mot skattehöjningar och att förslaget innebär en sådan för alla de ålänningar som använder sig av avdraget.

– Det är också ödets ironi att det är samma politiker som höjde sina egna löner med 30–40 procent. Det är direkt stötande.

Han ser inga konkreta åtgärder som ska kompensera det slopade avdraget, förutom en höjning av grundavdraget.

– Men det ger bara en marginell effekt jämfört med hur mycket man tar genom att slopa sjukkostnadsavdraget.

Ser du några fördelar med förslaget?

– Faktiskt inte, det har fungerat sedan 1947. Det är en bra skattesänkning för en väldigt stor grupp.

Finland slopade avdraget på 90-talet.

– Då höll Finland på att gå i konkurs och det är inte en relevant jämförelse. Åland badar i pengar jämfört med Finland.

Marcus Måtar har förståelse för Finlands regerings sparåtgärder där man också samarbetsförhandlat med sina myndigheter.

– Vi har aldrig gjort en sparåtgärd, nu ska man bara höja skatterna för folk och leka bort pengarna på vindkraftssatsningar och andra galenskaper.

Framhastat förslag

– Jag hade väntat mig att man ärligt skulle säga att lagförslaget är en åtgärd för att få budgeten i balans. Det står inte det, det är en massa andra färgstarka formuleringar, säger Wille Valve (MSÅ).

Det är främst två grupper som drabbas av förslaget, enligt honom. Pensionärer med höga sjukkostnader och lägre inkomster samt löntagare med låg inkomst och kroniska sjukdomar. Och det är otydligt vilka åtgärder man ska vidta för att kompensera dem.

– Förslaget har hastats fram och regeringen verkar inte vara överens om vilka de prioriterade grupperna är och vilka åtgärder som ska in. Det är bekymmersamt att det inte är en helgjuten socialpolitisk och ekonomisk helhet.

Han säger att fördelen med förslaget är om LR lyckas balansera Ålands ekonomi på lång sikt, men då måste LR också presentera fler åtgärder.

Förslaget riskerar att öka byråkratin i och med att man för in ett avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Avdraget upplevs svårförståeligt på finskt håll där man redan använder sig av det, säger Wille Valve.

– Det är ett byråkratiskt monster. Du ska själv räkna ut din nettoinkomst under ett år, dra av tio procent, räkna ut sjukkostnaderna som ska uppgå till minst 700 euro och samtidigt utgöra minst tio procent av nettoförvärvs- och kapitalinkomsterna och sedan ansöka om avdraget hos skattebyrån. Skattebyrån kanske beviljar ett godtyckligt schablonmässigt belopp som inte motsvarar summan på de räkningar du lämnat in.
 

Förstår inte brådskan

– Förslaget känns skakigt och saknar tydliga besked om vad regeringen gör för att det inte ska drabba ekonomiskt utsatta, säger Alfons Röblom (HI).

Han har svårt att förstå varför det är så bråttom att man inte utrett kompensationerna innan förslaget skickades till lagtinget.

– Det är också anmärkningsvärt att man inte gjort en barnkonsekvensanalys. Man skriver att det är svårt att bedöma, men jag tycker inte att man kan utelämna det, särskilt som man stoltserar med att man har en barnrättsminister.

Finns det fördelar med förslaget?

– Vi stänger inte dörren till förändrade avdrag, men man måste kunna svara på frågor när det gäller ett avdrag som är så viktigt för många.

Dåligt förberett

Veronica Thörnroos (PÅ) anser att bristen på konsekvensanalys gör henne tveksam till om det är rätt tid att slopa avdraget. Men hon är överens med LR om sparbehovet och att alla måste bidra.

Hon säger att det är förvånande att förslaget inte är bättre förberett.

– Det här aviserades redan i årsbudgeten, och med tanke på reaktionerna då kunde man anta att det inte skulle passera obemärkt.

Behandlingstiden för ändringar i lagstiftning för kompenserande åtgärder tar tid, upp till ett år.

– Det har inte aviserats nya lagförslag än, och även om det skulle komma så hinner lagtinget inte processa det förrän i november.