Både Finnlines fartyg i Star-klassen, dit Finnswan och Europalink hör, och rederiets nybyggen i Superstar-klassen är utrustade med skrubbrar. Enligt Thomas Doepel använder de äldre fartygen skrubbrar med öppna kretslopp medan de nya fartygen har hybridskrubbrar.

– Vi beslutade installera skrubbrar ombord på grund av svaveldirektivet som infördes 2015 och som orsakade en stor osäkerhet i prisbilden och balansen mellan utbud och efterfrågan på olika maritima bränslen. Genom att investera i skrubbrar kunde vi säkerställa att vi möter miljökraven utan att behöva låsa oss vid en särskild produkt.

Han menar att alla bränsleprodukter (tjockolja, lågsvavligt, högsvavligt, marindiesel, maringas) innehåller liknande föroreningar som partiklar, sot och tungmetaller.

– Det handlade inte om att välja skrubbrar framom renare bränsle utan om att vi ville gardera oss mot marknadsrisker.

Vilka bränslen används på Finnsirius och Finnswan i dag?

– Det brukar vara flera bränslen ombord och vi använder DMB, MGO och HFO (marindiesel, maringas och tjockolja reds. anm.)

Behandlat skrubbervatten

Enligt Thomas Doepel använder Finnsirius, och snart Finncanopus, skrubbrar från det finländska företaget Lang Tech.

– Med deras utrustning kör man vattnet genom en avancerad reningsprocess där avfallet separeras, torkas och sedan förs i land. Först efter att vattnet blivit renat och separerat så släpper man ut vattnet som använts i processen.

– Skrubberavfallet som tas till vara är närmast sotpartiklar men även tungmetaller och andra föroreningar. Den diskussion som nu pågår handlar om att obehandlat skrubbervatten innehåller dessa föroreningar.

Stor oro

När det gäller diskussionen i EU säger Thomas Doepel att Finnlines är mån om Östersjön och att han tycker att det är bra att det förs en diskussion om att skärpa regler för utsläpp både i havet och i luften.

– Samtidigt ser vi med oro på hur oförutsägbar utvecklingen är gällande miljölagar. År 2015 då svaveldirektiv infördes uppmanade samma myndigheter som vill förbjuda vissa skrubbrar oss och andra redare att investera i denna teknologi. Vi fick till och med stöd för att installera skrubbrar på våra fartyg i Star-klassen. Åtta år senare diskuterar man nu om ett förbud av dessa. Det handlar om enorma investeringar som gjorts i miljöteknologi och därför anser vi att lagstiftarna inte kan ändra sin ståndpunkt med så kort tidsperspektiv. Detta leder bara till att ingen vågar investera mer i miljövänligare teknologier.

– Vi tycker också att det är oroande att Landskapsregeringen gått in för att lobba för ett totalförbud mot skrubbrar. Vi har svårt att se hur man motiverar det med miljöargument. Att köra fossilt bränsle ombord kombinerat med en skrubber där man separerar tungmetaller och sotpartiklar från avgaserna i stället för att släppa ut dem i luften är ju mer ansvarsfullt än att köra på till exempel diesel utan skrubber. För att inte tala om det metanslip som uppstår när man använder LNG.

Mycket pengar

Varken Viking Line eller Tallink Silja använder skrubbrar på något av sina fartyg. Som framgår av räkneexemplet i artikeln intill hade ett rederi som Viking Line i fjol kunnat spara in omkring femton miljoner euro om man hade kört med högsvavligt bränsle och skrubbrar.

– Det handlar om mycket pengar, säger vd Jan Hanses.

Har ni övervägt att installera skrubbrar på något fartyg?

– Nej. Vi har valt att köra med LNG och lågsvavligt marindiesel.

Inte heller Eckerölinjen eller något av landskapsregeringens fartyg använder skrubbrar.