När Arne Selander, tidigare förvaltningschef vid landskapsregeringen (LR) mellan åren 2004 och 2010, den 17 och den 23 oktober reste till Åland för att se om sin sommarfastighet, ansåg han sig bli burdust bemött – och bara på finska.
Enligt honom ska tjänstemännen som bemötte honom i dels Mariehamn, dels Berghamn, Eckerö, ha talat endast finska och vägrat att ens försöka göra sig förstådda på svenska.
– ”Dokumentti, dokumentti”, var allt de sade. Jag visade dem ett beskattningsintyg som visar att jag äger en fastighet i Mariehamn, men de förstod inte intyget som är skrivet på svenska.
Gränsbevakarna ska då, enligt honom, ha uppmanat Arne Selander att tala engelska.
– Men som gammal förvaltningschef känner jag till mina rättigheter enligt självstyrelselagen. Jag tycker att deras beteende var väldigt kränkande.
Principskäl
Biträdande stationschef vid Ålands sjöbevakningsstation, Christian Wiklund, säger i en artikel här intill att det 24 timmar i dygnet finns en resurs som via telefon kan informera och översätta information och frågor till svenska. 
Begärde du att få tala med någon som behärskar svenska?
– Ja, vid upprepade tillfällen, men ingen förstod ett ord av det jag sade. I praktiken verkar det inte fungera, de bad mig bara att tala engelska men av principskäl valde jag att inte tala engelska på Åland.
Enligt hans personliga reflektion existerade vid de här tillfällena ingen servicevilja från tjänstemännens sida.
– De erbjöd ingen hjälp och dessutom hade de en otrevlig och hård attityd, säger han.
Nu under pandemin har man vid Gränsbevakningen tvingats ta in hjälp från Finland. Har du upplevt liknande problem innan coronakrisen?
– Tidigare har jag bemötts bra, många av tjänstemännen är ju ålänningar men nu verkar inte den lokalt förankrade bemanningen räcka till. Det är främst nu under pandemin jag har upplevt ett dåligt bemötande.
Avvaktar svar
Arne Selander har även kontaktat Gränsbevakningen i efterhand. I ett mejl till myndigheten skriver han bland annat att han överväger en anmälan till övervakande myndighet, om läget inte förbättras.
– Men jag har ännu inte fått något svar. Jag avvaktar ett svar och ser vad som händer. Jag åker ju till Åland ett par gånger per månad, därför är det frustrerande att bemötas på det här viset.
– De här frågorna är ett ständigt återkommande problem för Åland, tjänstemännen i finländska myndigheter som behärskar svenska blir allt färre.
 
Peter Pussinen
peter.pussinen@alandstidningen.ax
tel: 26 645
 
 
”Ingen ska känna sig ovälkommen”
Gränsbevakningen ber om ursäkt
 
Vid Gränsbevakningen beklagar man det inträffade och säger att ingen ska behöva känna sig ovälkommen. Personalbrist och många granskningar anges som orsaker.
– Men vi tar alltid dylika klagomål på allvar, säger Chrisitan Wiklund vid Gränsbevakningen.
 
Ställföreträdande stationschef vid Ålands sjöbevakningsstation, Christian Wiklund, beklagar det inträffade och säger att han alltid tar tag i frågor av det här slaget med en gång om de inträffar.
– Jag kommer att informera all personal om att med en väldigt låg tröskel alltid ta kontakt med den svenskspråkiga telefonresursen om en språkbarriär uppstår, säger han.
För att kunna hålla alla hamnar öppna under coronapandemin har Gränsbevakningsväsendet varit tvungna att ta in hjälp från Finland.
– Det är en väldigt resurskrävande uppgift att få ihop personal i tillräcklig omfattning just nu, men vi gör alla vårt bästa för att vara så tillmötesgående som vi bara kan.
Enligt Christian Wiklund finns det i Finland inte för tillfället tillräckligt många tjänstemän att avvara från övriga sektioner som behärskar svenska språket flytande – men att även de som nu hoppar in på Åland gör vad de kan för att lära sig svenska fraser.
– De sitter på sin fritid och övar in fraser för att vara så smidiga som möjligt.
Viktigt se helheten
Alternativet till att ta in personal utifrån, menar Christian Wiklund, är att stänga någon eller några av hamnarna.
– Jag hoppas därför att alla försöker se på helheten, hela väsendet har för närvarande ansträngda resurser. men som sagt, jag kommer omedelbart att ta upp den här frågan på nytt.
Sedan coronakrisens början har klagomålen varit ytterst få, och den senaste gången man fick vetskap om ett upplevt bekymmer var under våren.
– Så det har i det stora hela löpt på väldigt bra, det ska vår personal ha beröm för. Det är näst intill omöjligt med över 50.000 granskningar sedan pandemistarten att göra alla nöjda och om någon har upplevt ett burdust bemötande ber jag naturligtvis om ursäkt, ingen ska behöva känna sig ovälkommen.
Det här specifika fallet kan leda till en myndighetsanmälan, hur ser du på det?
– Jag ska inte ha några åsikter om hur medborgare agerar. Men jag vill upprepa att vi gör allt som står i vår makt och att vi alltid informerar samtlig personal om specifika fall och vidtar åtgärder vid behov.
Avslutningsvis säger Christian Wiklund att en ömsesidig förståelse för situationen vore önskvärd.
– Om man kan några ord engelska kan det vara bra att på det viset be om hjälp på svenska, att vägra av principskäl gör inte situationen lätt för någondera part. Jag är helt övertygad om att tjänstemännen då gör vad de kan för att hjälpa till. Vi vill ju inte vara krångliga i onödan.

Peter Pussinen