Huvudförtroendeman Jesper Sindén och viceförtroendeman Mikael Bergvall som tillsammans har många års erfarenhet från arbetet i hamnen säger i artikeln i Finlands sjöfart att personalens röst har blivit överkörd av Mariehamns hamn Ab. Till Ålandstidningen säger de det har skett väldiga förändringar i hamnen de senaste åren.
– Och det här har dessutom gått hand i hand med pandemin.Vi har full förståelse för svårigheten att bedriva en verksamhet när inkomsterna tryter, men att göra sig av med hälften av personalen och förlita sig på automooringsystemet har resulterat i ett ohållbart arbetsschema för oss som jobbar kvar.
Enligt Mikael Bergvall handlar personalens kritik om att ett bolag som ägs av staden måste kunna ha en respekt för, och omtanke om, sina anställda.
– Och den varan är det tyvärr klent med. På det här viset kör de slut på oss arbetare och låter otroligt mycket kompetens försvinna ut genom dörren.
Enligt dem finns det personal som har jobbat i bolaget i 30 år eller mera som nu inte orkar med längre.
– Folk börjar sjukskriva sig eller väljer att sluta, det är ledsamt att se, säger Jesper Sindén.
Schemat som knäcker personalen
Orättvisor gällande arbetstider har påtalats under en längre tid i hamnen, men enligt förtroendemännen talar man för döva öron. Sedan åtta personer fick sluta i hamnen jobbar de övriga nu från klockan 04.00 till 14.45 i tre dagar, därefter är de lediga i tre dagar.
Ett annat skifte går på klockan 07.00 och jobbar till 15.00, eller 16.30 beroende på om ms Rosella trafikerar. Ett tredje skifte arbetar mellan 13.00 och 15.00, varefter de är lediga tills de ska gå på igen 22.00 på kvällen.
– Då jobbar man till 01.15, och det stora problemet är att kvällsjobbarna byter schema efter två dagar, vilket innebär att de går på 07.00 igen. Det är nästan omöjligt att ställa om, och det här knäcker folk i längden, säger Mikael Bergvall.
Behövs det alltså nya scheman eller mer folk?
– De två sakerna går hand i hand. Som det är nu utnyttjas personalen till fullo inom kollektivavtalets gränser, det är absolut ohållbart i längden.
Har en slutkörd personal, enligt er syn på saken, lett till direkt farliga situationer?
– Både ja och nej. Personalen fungerar, men bara till en viss gräns. Ännu har det inte skett något allvarligt, men det kommer garanterat att hända. Vi ska komma ihåg att vi hanterar landgångar, flyttar klaffar, ser till sjuktransporter och passagerare. Det kan snabbt uppstå farliga situationer när personalen är utmattad och inte hinner återhämta sig mellan arbetspassen.
Men har ni någon förståelse för att det automatiska systemet var dyrt, och att hamnen behöver utvecklas, vilket i förlängningen innebär färre anställda?
– Vi har absolut förståelse för det. Idén är bra, men som det är nu är vi för få anställda för att klara av arbetsuppgifterna. Ingen har frågat oss hur vi mår, det känns som det bara handlar om att dra in pengar. Här måste ägaren ta sitt ansvar.