Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) noterar att alla faktorer som speglar förväntningarna ger positivt utslag – så har det sett ut även för de två senaste åren. Särskilt höga förväntningar har man på att kunna få upp lönsamheten och öka investeringarna.
Men BNP fortsätter att växa långsamt. Enligt Åsub var BNP-tillväxten i den åländska ekonomin 3,1 procent 2015 och enligt de preliminära beräkningarna dämpades den till 1,9 procent följande år och 0,4 procent 2017: ”För innevarande år får vi en beräknad ökning till 1,5 procent och för 2019 återigen en avmattning till 1,1 procent.”
När det gäller de åländska hushållens skuldsättningsgrad har den ökat och ligger högre än det finländska genomsnittet. Efter finanskrisen har skillnaden i skuldsättning ökat markant. Hushållens inkomstutveckling ser fortsättningsvis ut att bli blygsam.
Sjöfarten
Färjsjöfarten har svaga konjunkturutsikter på kort sikt. Kronan är svag vilket gör det svårt att locka de svenska turisterna och resenärerna som tar färjan har en begränsad köpkraft. Marginalerna minskas av högre  bunkerkostnader.
För den finländska fraktsjöfarten som helhet kommer konjunkturen att förbättras under perioden men de åländska aktörerna inom torrlastverksamheten förväntar sig i stort ingen förbättring. Åsub skriver: ”Vårt index för tankerverksamheten visar på en svag marknadsutveckling under 2017 men den kan i takt med en starkare europeisk konjunktur komma att återhämta sig”.
Den sektor som har störst betydelse för den samlade tillväxten är transportsektorn. Åsub beskriver hur det länge har gått trögt för sjötransportdelen – men de två senaste åren har även landtransportsektorn stagnerat. Båda tampas med samma problem: hård konkurrens och att hitta nya marknader.
Ökad lönsamhet
Det finns en förväntan bland byggföretagen att det ska gå att expandera det egna företaget och få upp lönsamheten.
Åsub beskriver byggpriserna som låga under förra året och ett antal större offentliga bygg- och underhållsprojekt, polishuset och geriatriska kliniken är två exempel, har skjutits upp: ”Att byggandet av Vårdöbron och Pommerndockan kommit igång har dock hjälpt upp situationen för vissa företag”.
Till de mest positiva hör företagen i hotell- och restaurangbranschen. Sammantaget väntar de sig en förbättrad konjunktur för sin bransch som helhet.
I kategorin ”övrig tillverkningsindustri” brukar det vanligtvis råda en stark optimism. Förväntningarna på det kommande året har dock dämpats något.
Till landskapsbudgeten
Åsub skriver vidare att Åland och Finland ekonomiskt är starkt sammanlänkade. 0,45 procent av statens inkomster överförs årligen till Åland – den så kallade klumpsumman. För 2016 var denna knappt 223 miljoner euro, en höjning med cirka 1,2 procent jämfört med 2015. För 2017 väntas klumpsumman öka till 231 miljoner, för 2018 till drygt 237 miljoner och för 2019 till 242 miljoner.
Skattegottgörelsen, även kallad flitpengen, fastställdes 2016 till 15,2 miljoner euro, 2015 uppgick den till 23,9 miljoner.
Noteras kan att summan av klumpsumman och flitpengen 2016 uppgick till 232 miljoner euro – för första gången översteg den då nivåerna från tiden före finanskrisen bröt ut 2008.
Åsub ger ut en konjunkturrapport per år för den åländska ekonomin som helhet.

Sandra Widing