På fredagsförmiddagen uppvaktades utvecklingsminister Alfons Röblom (Hi) av Rädda Lumparns styrelsemedlem Rauli Lehtinen utanför landskapsregeringen (LR). Rauli Lehtinen överräckte en skrivelse från föreningen som uppmanar landskapsregeringen till att delta i arbetet med att sanera Finbydiket i Sund från övergödning.
Efter den officiella överlämningen fortsätter diskussionen i ett konferensrum.
– Så som jag ser det är träsket så gott som dött. Det här är början på en lång process, säger Rauli Lehtinen.
Orsakerna till övergödningen framkom i en rapport som Rädda Lumparn presenterade i början av 2020. Där nämns bland annat landskapets fiskodling i Guttorp, kompostanläggningen Ålbiocom och jordbruket.
– Landskapsregeringen har gjort bra åtgärder för att åtgärda sina utsläpp från fiskodlingen.
Nu vill Rädda Lumparn samla krafter för att påbörja sanering och återupplivningen av träsket, säger Rauli Lehtinen.
– Vi vill att landskapsregeringen är med och skapar ett pilotprojekt i samarbete med lokalbefolkningen.
Planering och rådgivning
Alfons Röblom ser flera möjligheter för LR att bidra till det kommande arbetet med Finbydiket.
– Jag är glad över initiativet. I sådana här projekt brukar LR ha möjlighet att bidra med kunskap, planering och rådgivning, säger han.
När han fick reda på att föreningen skulle uppvakta honom satte han bollen i rullning.
– Ett väldigt bra sätt att få spaden i marken är via Leaderstöd.
Han vågar däremot inte säga något om att tillsätta budgetmedel till projektet. Enligt honom finns det möjligen medel i EU:s Landsbygdsutvecklingsprogram (LBU).
– Där finns det medel för jordbruks- och miljöverksamhet, men vi är mitt inne i de hetaste budgetförhandlingarna så jag kan inte lova något innan vi presenterat budgeten.
Pilotprojekt
Det har under årens lopp vidtagits åtgärder för att motverka övergödningen.
– Under 90-talet slamsög man botten för att få bort näringsämnen. Det kanske är dags att göra det igen, säger Alfons Röblom.
Rauli Lehtinen har flera idéer på åtgärder.
– Det har gjorts tester med flytande våtmarker som fungerar bra och man kanske kan plantera in fisk som äter algerna.
Nästa steg blir att ordna ett stormöte och involvera fler.
– Vi har haft stormöten på Klippan i Sund tidigare, det engagerade väldigt många.
I skrivelsen nämns att projektet noga ska dokumenteras för att sedan underlätta arbete vid andra kommande saneringar, till exempel vid Bovik, Hammarland.
– Om människan förorenar så har människan en plikt att åtgärda felet. Vi måste komma ihåg att vi äger inte jorden, vi bara förvaltar den, säger Rauli Lehtinen.
