Hur står det egentligen till med brobygget vid Svibyviken? Innebär de fyllnadsmassor som rasat ut i viken att farliga miljögifter sprids?
MILJÖ För sex år sedan konstaterades höga halter av olika tungmetaller i sedimenten vid Svibybron. Många läsare frågar nu hur Svibybrobygget, och speciellt det faktum att stora mängder fyllnadsmassor rasat ut i viken, påverkar närmiljön.
Det var Ålands miljöprövningsnämnd (i dag ÅMHM) som för tre år sedan beviljade miljötillstånd för utbyggnad av vägbank och ny bro över Svibyviken. Ett av villkoren var att projektet ska "utföras med minsta möjliga uppgrumling av sediment" och att gardiner ska installeras.
-Gardinerna är till för att hindra spridning av små partiklar när man arbetar. Jag har sett flera mess i tidningen där man skriver att dessa gardiner är bara paller, men de gör faktiskt nytta. Man kan tydligt se att vattnet är grumligare på insidan, säger Mikael Stjärnfelt, miljöskyddsinspektör på ÅMHM.
Raset rörde upp
Ett tillfälle när gardinerna inte gjorde så stor nytta var när en större mängd fyllnadsmaterial rasade ut i viken.
-Dessa ras trycker upp sedimenten på fel sida av gardinen. Det mesta som sker äger rum innanför gardinerna - de fyller sitt syfte. Skredet var en oförutsedd händelse. I själva skredögonblicket kommer det upp partiklar, men förmodligen kommer de inte så långt. Jag tror inte det är någon större risk för att partiklarna sprids.
Enligt miljötillståndet måste den som utför arbete se till att så lite sediment som möjligt grumlas upp. Men det finns inga gränsvärden angivna, utan formuleringen är närmast en uppmaning att den som utför arbetet måste göra sitt bästa.
Däremot måste arbetet ske på det sätt som man angett i miljötillståndsansökan.
-Så vitt jag vet har det inte varit någon regelrätt inspektion vid bygget än, och jag tror inte heller någon sådan är planerad. Men det är många som passerar platsen varje dag och om vi ser något ovanligt följer vi upp det.
Träpålarna brast
Något en läsare reagerat på är de träpålar man använt i bygget inte riktigt har visat sig vara så stabila som man först trodde. Rudolf Öhberg vid Ålands Schakt är arbetsledare vid brobygget.
-Nej, träpålarna höll inte som beräknat, så det rasade. Det var ett lerlager som började glida som gjorde att pålarna knäcktes.
Så uppstod raset på grund av att pålarna brast eller var de tvärtom?
-Det var en kombination.
Ska ni använda något annat i stället för träpålar nu?
-Landskapet håller på att undersöka saken, men det blir nog något stadigare. Men just nu kan vi bara vänta på att undersökningen ska bli klar. Under tiden fortsätter vi med det övriga arbetet.

Fredrik Rosenqvist