Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin har på eget initiativ utrett förutsättningarna för att få assisterad befruktning vid olika universitetssjukhus i Finland och vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Hon bedömer att flera av kriterierna som ställs upp är lagstridiga.
Hon nämner också att lagstiftningen behöver ändras för att klargöra vad som gäller för assisterad befruktning som på medicinska grunder tillhandahålls med offentliga medel. Det arbetet har redan inletts av Tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården (Palko) och en rekommendation ska bli klar i år.
Orsaken till att lagändringen anses behövas är att lagen om assisterad befruktning ursprungligen inte var avsedd att skapa rätt till assisterad befruktning inom den offentliga hälso- och sjukvården, vilket den nu gör.
Nya riktlinjer
Biträdande JO uppmärksammar ändå ÅHS på att vissa punkter i ÅHS riktlinjer strider mot lagen om assisterad befruktning. Inför ÅHS-styrelsens möte på fredag föreslår hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen att riktlinjerna ska uppdateras.
Kraven på en långvarig relation och boende på Åland i minst två år föreslås tas bort. Och så ska individuella prövningar kunna göras när kvinnans BMI överstiger 35 eller om någon av parterna är steriliserad.
– Vi lyfter det här till styrelsen för att vi ska efterleva JO:s beslut. Sedan väntar vi med iver på att man ska ta fram de här nationella och enhetliga riktlinjerna, säger chefsöverläkare Jun Nagamori.
Är det många som har gått miste om infertilitetsbehandling via ÅHS på lagstridiga premisser?
– Nej, så är det inte.
Vad kan de nya riktlinjerna leda till för kostnader för ÅHS?
– Jag tror inte att det finns någon större kostnadseffekt i det här.
Så det blir inga större förändringar för någon i praktiken?
– Nej.
”Skiljelinje”
JO:s uppgift är att övervaka och se till att lagen följs, säger Jun Nagamori.
– JO säger att man inte får diskriminera baserat på ålder eller BMI och sådana faktorer som man ur medicinsk synvinkel tycker är avgörande för om en infertilitetsbehandling kommer att vara effektiv eller inte. Där finns det en skiljelinje. Det är alldeles tydligt att man behöver se över det här så att alla finska medborgare har rätt till fertilitetsvård på samma villkor, säger han.
Men BMI och ålder är sådant som ni egentligen vill ha med i riktlinjerna?
– Ja, när det handlar om offentliga medel har vi ett ansvar att bara lägga skattepengar på sånt som är effektfullt.
Även 2023 ändrade ÅHS riktlinjerna för infertilitetsutredningar, efter påpekanden från JO. Den gången togs åldersgränserna bort, bland annat kravet på att utredningen skulle påbörjas innan kvinnan fyllt 40 och partnern 55 år.
Förslaget till kriterier
• ÅHS kriterier för offentligt finansierad infertilitetsbehandling föreslås ändras efter en utredning som biträdande JO har gjort.
• De nya kriterierna, en lista med 14 punkter, läggs fram för ÅHS-styrelsen på fredag.
• Av kriterierna framgår till exempel vilka som kan erbjudas vård med donerade spermier, vid vilka kliniker i Finland som behandling med donerade äggceller eller embryon sker och förutsättningarna för att erbjuda någon att spara könsceller för framtida bruk.
• Det framgår också när behandling inte kan ges, till exempel när den innebär en allvarlig risk för kvinnan eller barnet.