Medborgarinitiativet startades i april och följde på Finlands Nato-medlemskap, varvid konsulatet på Åland sågs som ett hot mot landets säkerhet. Finland beslöt i juli att stänga det ryska generalkonsulatet i Åbo från den 1 oktober, vilket var en motreaktion till att Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg tvingades stänga.

Mats Löfström understryker att ett medborgarinitiativ inte automatiskt tas till behandling i riksdagen.

– Förutsättningen är att ett medborgarinitiativ antingen föreslår en konkret lagändring eller uppmanar regeringen att vidta åtgärder som har laglig grund. Juridiska experter bedömer att det här initiativet närmast berör presidentens makt. Det är talmannen och talmanskonferensen som fattar beslut, men jag har diskuterat med talmannen och utrikesutskottets ordförande och synen är att det inte är motiverat att ta upp det.

Före beslutet ska underskrifterna granskas noggrant.

– Det här innebär ingen politisk censurering av den politiska debatten. Man kan starta ett medborgarinitiativ om vad som helst, det är en del av yttrandefriheten. Det är inte heller unikt att det inte tas upp i riksdagen. Förra mandatperioden skedde det två gånger. I det ena fallet handlade det om att avbryta Nato-behandlingen, alltså ett ingrepp i den demokratiska processen, säger Mats Löfström.

Sträng bedömning

Han framhåller att det är centralt att det finns juridiska krav.

– Om man bara hade politiska avvägningar skulle man snabbt hamna på ett lutande plan. Flera riksdagskollegor har också sagt till mig att det vore märkligt med en debatt om en fråga som har så stark Ålandsprägel. Tidpunkten för det här skulle inte heller vara optimal med hänsyn till att Utrikesministeriets utredning inte är klar.

Mats Löfström berättar att frågan rönt ett stort medialt intresse både i Finland och internationellt.

– Jag deltog nyligen i en konferens med statsministern, utrikesministern, försvarsministern och representanter för ett 20-tal utländska ambassader. Det kom många frågor om demilitariseringen och konsulatet.

Folkrättslig helhet

President Sauli Niinistö beställde i somras en juridisk utredning om den åländska demilitariseringen och neutraliseringen. Utredningen, som även ska behandla konsulatfrågan, görs av Utrikesministeriet och beräknas bli klar i månadsskiftet oktober-november.

Konsulatet är en följd av Moskva-avtalet från 1940 och Parisfreden 1947. Det är förbundet med den åländska demilitariseringen och Wienkonventionen.

– Alla avtal som rör Ålands särställning sitter ihop och bildar en helhet. Man kan diskutera konsulatet, men man bör vara medveten om det här. Det är viktigt att man inte rubbar grunden för demilitariseringen som är basen för vår självstyrelse och nationstillhörighet, säger Mats Löfström.

Oanade konsekvenser

Han poängterar att man behöver vara försiktig när man tar upp de här frågorna.

– Även om man kunde bryta ut en del så hur kan man garantera att det inte devalverar värdet av de andra delarna?

– Oavsett konsulatets betydelse för trygghet och säkerhet ska man aldrig göra något som eskalerar saker och ting. Det ryska konsulatet har i dag ringa verksamhet och är lätt att övervaka. Den konsulära verksamheten omfattas av Wienkonventionen och all personal måste uppfylla visumreglerna. Flera myndigheter och skyddspolisen har också sagt att konsulatet inte utgör någon säkerhetsrisk.

Han konstaterar att det också är viktigt att veta vad Sverige säger om det här.

– Sverige har en speciell roll i Ålandsöverenskommelsen och geografisk närhet. Den finska regeringen håller koll på det här.