Genom förebyggande åtgärder, stöd till familjer och bättre arbetsklimat kan ålänningarna i framtiden må bättre.
Det konstaterar man i en ny rapport som ska fungera som stöd i landskapets arbete med att främja folkhälsan.
HÄLSA Ålänningar mår överlag ganska bra. Medellivslängden är hög sett ur ett världsperspektiv och det allmänna hälsoläget bland den arbetsföra befolkningen är relativt bra.
Trots det behövs det åtgärder för att få oss att må ännu bättre. Fredrica Nyqvist, som arbetar på Institutet för hälsa och välfärd och också är anställd på Åbo akademis samhälls- och vårdvetenskapliga fakultet, har arbetat i ungefär ett år med att försöka hitta de åtgärderna.
-Tanken är att det ska ge upphov till en annan debatt än den invanda hälsovårdsdebatten, säger landskapsläkare Birger Ch Sandell som förklaring.
Finns utmaningar
Det Nyqvist har försökt få fram är vilka hälsorisker som finns, hur man ska få ålänningarna att må bättre och i vilken ordning man ska prioritera åtgärderna.
-En viktig del har varit att få fram statistik, säger hon och tillägger att det finns väldigt knapphändig statistik.
Detta beror på att Åland inte automatiskt hamnar med i de stora nationella undersökningarna och att få egna undersökningar av folkhälsan har gjorts på Åland.
Det Fredrica Nyqvist ändå kan konstatera av den statistik som finns att tillgå är att det finns utmaningar både inom välmåendet för barn och unga och bland den arbetsföra och äldre befolkningen.
-Vi ser att antalet nya cancerfall är högre här. Främst då för män där prostatacancer ökar. Vi kan också se att dödligheten i cancer för män är relativt hög.
Man kan också se att Åland särskiljer sig när det gäller hur mycket sjukdagpenning som betalas ut. Då är det främst kvinnorna som har en hög sjukfrånvaro. Orsaken till det är till största delen den psykiska ohälsan.
Statistiken visar också att barns och ungas psykiska hälsa är sämre på Åland och att både skoltrötthet, depression och övervikt är problem bland unga.
Fem mål
Detta är de folkhälsoproblem som man ska försöka lösa. Fredrica Nyqvist har tagit fram fem målsättningar.
-Huvudmålet är att skapa en god hälsa för samtliga. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att ha god hälsa.
Den första punkten rör just det: Att skapa förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att få människor att äta bättre, motionera mera och röka och dricka mindre till exempel.
Detta ska göras genom att stödja rådgivningsbyråer, skolor, hälsocentraler och andra instanser och föreningar som kan hjälpa till att påverka levnadsvanorna.
Den andra punkten är att trygga barns och ungas hälsa och välfärd genom att bland annat stödja föräldrarna. Punkt tre är att öka välfärden på arbetsplatser och punkt fyra att upprätthålla funktionsförmågan hos de äldre.
Den sista och femte punkten är att göra uppföljningar och utvärderingar av de insatser som gjorts.
Hjälpa unga må bättre
Varje punkt har sina prioriteringar. Tittar man på ungas välmående ska man i huvudsak försöka främja den psykiska hälsan.
-Tidigare har man fokuserat bara på problemen när de uppstår, men i stället borde man titta på hur man kan stärka de unga innan problemen uppstår, säger socialminister Katrin Sjögren (Lib) och fortsätter:
-Att ge de unga nycklarna till att klara sig. Lära dem hur man löser konflikter, hur de ska stärka sig själva.
Detta kan till exempel ske genom att stödja föräldrarna men även genom att förbättra vardagsmiljön i skolan.
-Ett förslag som ligger ute på remiss nu är att skapa ett nytt läroämne i skolan: Hälsokunskap, säger Katrin Sjögren.
Arbetsmiljön viktig
Bland den arbetsföra befolkningen är prioritet ett att utveckla relationerna på arbetsplatsen, skapa gemenskap och även ge de anställda möjlighet till inflytande.
-Det behövs en annan attityd mellan arbetsgivare och arbetstagare, säger Birger CH Sandell och berättar att arbetsplatsens atmosfär är viktig.
Han säger att det är lätt att konflikter på arbetsplatser oftast leder till att en person får en diagnos och sjukskrivs i stället för att man tar tag i grunden till problemet.
För de äldre är de viktigaste prioriteringarna att utöka den rehabiliterande verksamheten och att stimulera dem till ett rikt liv både intellektuellt och fysiskt.
-Vi ska just till att klubba ett dokument om kvalitetsrekommendationer för äldre. Där tas allt från kost till sysselsättning upp, säger Katrin Sjögren och menar att det är ett led i att förbättra äldres mående.
Skapa intresse
Nästa fråga blir hur målen i det hälsopolitiska programmet ska uppnås rent praktiskt, säger Fredrica Nyqvist.
-Så att det inte bara blir en skrivbordsprodukt.
Detta ska göras genom delaktighet, medverkan och inflytande, säger hon. Det innebär att man ska försöka förankra det bland befolkningen och få människor intresserade av att öka välmåendet.
-Viktigt att tänka på är att alla har ett ansvar för hälsan, det är inte bara samhället som ska styra det uppifrån, säger hon.
Från landskapets sida hoppas man som sagt att det skapar en debatt så att man engagerar folk. Man ska också försöka belysa hälsoaspekten i varje beslut, att vid en miljökonsekvensbedömning till exempel även bedöma hur det kan påverka människors hälsa i framtiden.
Rapporten ska skickas ut på remiss nu och i framtiden användas som ett styrdokument för det hälsofrämjandearbetet mellan 2010 och 2020.
Så, kommer ålänningarna att må bättre om tio år då?
-Det hoppas vi. Vi kan inte se in i framtiden men utgående från dagens situation hoppas vi det. Det här ska vara ett långsiktigt arbete för den åländska folkhälsans bästa, säger Birger Ch Sandell.

Matilda Andersson