Begreppsförvirring och en ibland något svävande terminologi föranleder en hel del läsarfrågor till Ålandstidningens redaktion. För att få svar på dessa ställde smittskyddsläkare Tora Woivalin och landskapsläkare Knut Lönnroth upp på ett Teams-möte.
Definitionen på samhällssmitta, enas de två, är att smittas inom Ålands gränser utan att smittskyddsläkare med säkerhet kan fastställa och identifiera en känd smittkedja. När en person insjuknar som inte nyligen har rest utanför Åland och som inte har varit i nära kontakt med ett känt fall är det lätt att konstatera samhällssmitta på Åland, menar de.
– Men det är svårare att utesluta samhällssmitta på Åland än att konstatera den, säger Knut Lönnroth och fortsätter:
– Det är en relativt enkel sannolikhetsbedömning att säga att en person har smittats utanför Åland om denne nyligen har rest i länder eller regioner med en omfattande samhällssmitta om den samtidigt inte finns på Åland. Men om vi skulle ha samhällssmitta på Åland och personen har rest till såväl Helsingfors som Stockholm inom loppet av ett par dagar och sedan kommer hem till Åland och insjuknar en tid senare, då är det svårare att avgöra var personen har smittats.
Den teoretiska situationen som Knut Lönnroth beskriver har Åland ännu inte hamnat i. 
– Men om det skulle bli så, måste vi kanske införa en ny kategori, och kalla den exempelvis för ”möjlig samhällssmitta på Åland”.
Smittspårningen
Hur går man då tillväga när någon väl har testats positivt för covid-19?
När laboratoriet får ett positivt provsvar kontaktas smittskyddsansvarig läkare som ringer upp patienten i fråga, dels för att klargöra personens mående och för att planera den medicinska uppföljningen, dels för att inleda smittspårningen.
– Det första vi gör är att försöka lista ut när symtomen först visade sig hos personen, vilket kan vara ganska svårt om personen bara har upplevt lindriga symtom, säger Tora Woivalin.
Därefter överlämnas ärendet till smittspårningssjukskötaren som kontaktar personen för en längre och mer ingående intervju där man i detalj listar personens nära kontakter räknat från och med 48 timmar innan de första symtomen uppträdde, och fram till det positiva provsvaret.
– I det här skedet har patienten förhoppningsvis redan hunnit berätta för närstående om provsvaret och reflekterat över vilka nära kontakter personen har haft under den senaste tiden.
Nära kontakter
När ovanstående process är genomförd kontaktar man alla uppgivna kontakter. Smittspårningspersonalen avgör vilka kontakter som ska klassas som närkontakter och som därför behöver meddelas om karantänbeslut.
– Men det betyder inte per se att alla kontakter behöver sättas i karantän, i diskussioner med kontakterna kan det exempelvis framkomma via arbetslistor och annat att en viss person inte alls har varit i nära kontakt med den smittade – vi kontrollerar alltså uppgifterna utifrån flera perspektiv.
Vem definieras som en ”tillräckligt nära kontakt”?
– Basen i det arbetet utgörs av regeln 10 till 15 minuter eller mer samt två meter. Det vill säga att man har umgåtts mer än tio minuter inom ett avstånd på två meter.
Tora Woivalin säger att det är basregeln, men att det också finns andra faktorer som påverkar. 
– Man kan även behöva sättas i karantän om man har suttit på längre avstånd än två meter en längre tid i samma slutna utrymme som den positivt testade personen – exempelvis i en skoklass.
Information till allmänheten
Hur snabbt allmänheten informeras om samhällssmitta konstateras på Åland kan variera beroende på vilken fas Åland befinner sig i. Hittills har nämligen varje fall av samhällssmitta haft en ganska stor betydelse för bedömningen av den åländska coronasituationen. 
– Men om vi ponerar att ett större antal samhällssmittade personer skulle dyka upp i en fas då vi redan har konstaterad samhällsspridning, hade varje nytt enskilt fall en mindre avgörande roll för situationsbedömningen, säger Knut Lönnroth.
Men i vilket skede informerar ni i nuläget om en samhällssmitta konstateras?
– När smittspårningen är färdig och vi kan dra en slutsats. Men samtidigt vill vi, med sekretess- och integritetsskydd i åtanke, undvika att ge alltför mycket detaljinformation.
Stämmer det att insjuknade personers isoleringstid kan vara kortare än dessas nära kontakters karantäntid?
– Ja, det stämmer. Har man varit i närkontakt med en konstaterat sjuk person sätts man i karantän i tio dagar från det senaste kontakttillfället för att se om man utvecklar symtom. En insjuknad person är mest smittsam i början av sjukdomsförloppet, sedan avtar virusmängden successivt. Har man då väldigt lindriga symtom kan man vara isolerad i så lite som sju dagar – även om det oftast blir längre.
Flaggar för blinkern
För närvarande för landskapsregeringen diskussioner om eventuella rekommendationer kring antal människor på privata tillställningar – en rekommendation som inte är åldersbunden.
– Men jag vill vara tydlig med att det i såfall handlar om just rekommendationer, det finns inga juridiska verktyg för att begränsa den privata sfärens eventuella samlingar, säger Knut Lönnroth.
Men är det en skillnad på 160 unga på en privat fest eller 160 vuxna?
– Det spelar absolut ingen roll om det handlar om en älghippa, ett bröllop eller en ungdomsfest. För många människor på ett och samma ställe i dessa tider är helt enkelt inte förståndigt.
Knut Lönnroth och Tora Woivalin vill slutligen, än en gång, påminna allmänheten om nyttan med att ladda ner coronablinkern.
– Vårt smittskydd här på Åland är förvisso så effektivt att vi ofta har hunnit ta kontakt innan folk får en signal via blinkern, men en del fall som vi har fått via Finland har fått meddelande via blinkern. Vi rekommenderar varmt att man laddar ner den.

Peter Pussinen