”Genombrott eller sammanbrott? Om förtroendeskapande och nedrustning idag”. Det var rubriken för årets upplaga av Kastelholmssamtalen, och mot bakgrund av kriget i Ukraina var det högst aktuellt. President Tarja Halonen inledde med att beklaga att vi nu har ett krig mitt i Europa, men också att fredsarbetet därmed blir vitkigare.

– Fred är mycket mer än frånvaro av krig, konstaterade hon.

Mycket av samtalet kretsade kring kriget och dess effekter. Tarja Cronberg, tidigare finländsk minister men nu forskare för svenska Sipri, diskuterade varför Rysslands president Vladimir Putin hotar med kärnvapen.

– Rysslands atomvapen är deras enda garanti för att vara en stormakt. Ryssland har en doktin som säger att de kan vara först med att använda kärnvapen, men då ska staten vara i fara, sade hon och menade att det är basen för den ryska argumentationen att de är i fara trots att Ryssland stått för invasionen.

– Doktrinen menar att man kan använda kärnvapen för att deeskalera en konflikt.

Mikael Wigell, forskningsdirektör vid Utrikespolitiska institutet i Finland, sade att Kina blir den viktigaste spelaren i vad Ukrainakriget kommer att leda till.

– Kina står inför ett väldigt viktigt val. Deras val avgör om världen går in i ett nytt globalt kallt krig eller inte, sade han.

Wigell menade att Kina kan välja att backa Ryssland för att kunna använda landet som en lydstat med stora tillgångar på råvaror. Men det innebär sannolikt att västvärlden inför sanktioner också mot Kina och att det då blir två stora block som kommer att slåss om herravälde över ett antal länder som står mellan dem.

Om Kina i stället väljer att inte backa Ryssland utan i stället väljer att ställa sig neutrala finns andra möjligheter.

– Då kanske vi har en öppning och kanske kan Kina få en medlarroll i Ukraina. Kinas val har enorma konsekvenser, sade Mikael Wigell.