De äldsta byggnaderna vid sjukhusområdet byggdes i början av 1950-talet och sjukhuset har sedan dess byggts till och renoverats i många etapper. Fastighetsverket tog över ansvaret för byggnaderna den 1 januari 2018 och i takt med det dagliga fastighetsarbetet har sjukhusets många brister blivit allt mer uppenbara. Ännu mer tydligt blev det när teknik- och byggkonsulten Bengt Dahlgren nyligen lämnade sin rapport från den tekniska inventering av alla sjukhusets fastigheter som genomfördes under 2023. Slutsatsen i rapporten är något förenklat att fastigheterna är i dåligt skick när det gäller såväl konstruktion som tekniska system och säkerhet – även beaktat byggnadernas höga ålder.

Enligt vd Stefan Rumander beställde Fastighetsverket rapporten av två orsaker. För det första för att med hjälp av extern expertis få en bättre bild av vad som behöver prioriteras i det kortsiktiga fastighetsarbetet. Där visade besiktningen tidigt att såväl brandskydd som hantering av medicinska gaser var undermåliga.

– Det tog vi tag i direkt och satte in flera åtgärder. Det är inte okej att åtgärder i samband med många ombyggnader genom år lett till ett dåligt brandskydd och det förbättringsarbetet fortsätter, säger Stefan Rumander.

Behövs långsiktighet

För det andra ger rapporten en bättre bild av vad som behöver göras på sikt.

– För att få en ekonomiskt effektiv fastighetsförvaltning och samtidigt säkerställa bra vård vid ett sjukhus behövs långsiktighet och där har Åland tidigare brustit. Nya byggnader har genom åren plottrats ut och ur ett fastighetsperspektiv är det väldigt ineffektivt.

Med rapporten som underlag vill Fastighetsverket därför nu ta fram en fastighetsutvecklingsplan som anger vad som ska hända med 20, 30 eller kanske till och med 50 års framförhållning.

Fastighetsutvecklingsplanen liknar Stefan Rumander vid en detaljplan, som anger hur området kan utvecklas över tid.

– Var ska helikopterplattan vara, hur ska parkeringssituationen lösas, kollektivtrafik och vilka byggnader ska renoveras och var kan nya byggas på sikt?

Stefan Rumander är också tydlig med att arbetet måste göras tillsammans med ÅHS och landskapsregeringen eftersom ett sjukhus inte bara behöver effektiva fastigheter, utan framför allt bra vård.

– Sedan är det politikerna som sist och slutligen bestämmer vad som ska göras, i vilken omfattning och i vilken ordningsföljd.

Flera alternativ

Att något måste börja hända står dock klart. Sjukhuset är redan i dag för litet, dyrt ur ett driftsperspektiv och inte optimalt ur ett vårdperspektiv. Till den delen hoppas Stefan Rumander också att besiktningsrapporten ska ge politikerna mer förståelse för att vissa delar av sjukhuset faktiskt är i riktigt dåligt skick.

– 40 procent av sjukhusets yta är i dag över 70 år gammal. Det är anmärkningsvärt. Men det som är svårt för oss är att det inte finns utrymme att flytta någon verksamhet. Det går inte att placera akuten eller intensiven någon annanstans under en grundrenovering av en byggnad och därför är någon form av nybyggnad helt nödvändig.

Huruvida det sedan blir en stor nybyggnad och många rivningar, eller en mindre nybyggnad och många grundrenoveringar är helt öppet och på sikt alltså en politisk fråga. Vad som däremot är tydligt i rapporten är att bjälklagshöjden i många av de äldre byggnaderna är för låg, vilket medför stora begränsningar vid renovering av lokalerna till nya tekniska krav för dagens verksamhetsbehov. Byggnaderna är helt enkelt för smala och låga, och slutsatsen i rapporten pekar på risken för höga kostnader vid återbruk av stommen.

Ett dilemma

Enligt Stefan Rumander lär flera av de äldre byggnaderna behöva rivas i framtiden.

– För oss är det i dag i samband med renoveringsbeslut ett dilemma när vi inte slagit fast vilken byggnad som vi långsiktigt ska satsa på och vilken som sannolikt i någorlunda närtid kommer att rivas.

Enligt honom kostar det någonstans mellan 3.000-4.000 euro per kvadratmeter att grundrenovera en äldre sjukhusbyggnad till en modern. För till exempel den så kallade lasarettbyggnaden som är 7.327 kvadratmeter stor skulle det betyda en kostnad om 20-30 miljoner euro.

– ÅHS ansvarar för sjukvård till ålänningarna och vi känner ett stort ansvar för att leverera en bra fastighet. Men med tanke på den långsiktiga ekonomin är det inte rimligt att investera så mycket pengar i en fastighet som ändå kanske är dåligt anpassad för dagens sjukvård, och ännu mindre för framtidens. Vi måste vara säkra på att ÅHS kan använda en fastighet minst 20–30 år framåt om vi grundrenoverar för så stora pengar. Det är den viktiga och intressanta frågan.

100 miljoner euro

Hela sjukhusområdet omfattar i dag mer än 40.000 kvadratmeter yta och Fastighetsverkets bedömning är att nödvändiga ingrepp kommer att kosta mer än hundra miljoner euro.

– Kanske inte på en gång men i det längre perspektivet. Vi vet från omvärlden att det är mycket dyrt att bygga sjukhus.

Ett nytt och modernt sjukhus skulle medföra såväl lägre driftskostnader som bättre möjligheter till effektiv vård, men Stefan Rumander tror att det blir svårt att räkna hem en investering i traditionella ekonomiska termer.

– Den stora vinsten får man nog genom bättre och säkrare vård.

Eftersom det tar lång tid att både planera och bygga sjukhus hoppas Fastighetsverket kunna komma vidare med den långsiktiga planeringen så snabbt som möjligt. Samtidigt jobbar ÅHS och politikerna med en vårdstrategi.

– Den påverkar förstås fastighetsfrågan men i vår värld kan vi jobba med fastighetsutvecklingsplanen parallellt. Jag tror inte att det blir så radikala förändringar att sjukhusets hjärta försvinner från Åland och om vi inte kommer i gång med fastighetsutvecklingsplanen ser jag en risk för att vårdstrategin drar ut på tiden och då förlorar vi ytterligare tid innan något nytt står klart