Ålands hälso- och sjukvård kräver sedan 2018 att sjukskötare och närvårdare med några års mellanrum ska avlägga den nätbaserade läkemedelstentamen Love. Men tentamen har väckt en hel del frustration hos personalen. Den kirurgisk och medicinska avdelningarna har lämnat in en skrivelse och i slutet av januari höll sjukhusets ledningsgrupp ett möte med en grupp anställda som meddelat att de inte avser avlägga någon examen.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen har gått ut med att det rör sig om en patientsäkerhetsfråga och att den som inte avlägger tentamen inte får jobba vissa pass under vardagar eller hantera läkemedel. Den anställda riskerar omförflyttning, skriftliga reprimander, varningar och i sista hand uppsägning.

Upplevt påtryckningar

Ålandstidningen har talat med fem sjukskötare inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). De är osäkra på hur det skulle påverka deras arbetssituation om de går ut med sina namn, därför är samtliga namn fingerade.

”Lotta”, ”Lis”, ”Marit”, ”Gun” och ”Emma” har tillsammans drygt 130 års samlad erfarenhet av arbete inom vården. De är stolta över sitt yrke och känner att de gör verklig skillnad för patienterna.

Kunskapen som de har med sig från utbildningen upprätthålls i det dagliga arbetet på sjukhuset. Är det något de är osäkra på rådgör de med sina kollegor.

– Att vara noggrann och vilja göra rätt ingår i vår yrkesstolthet, men Love-programmet hjälper oss inte med det över huvud taget, säger Emma.

Alla har de också skrivit Love-tentamen, inte för att de vill eller för att de skulle hålla med om att den på något sätt skulle fungera som en kvalitetssäkring inom vården, utan för att de känner att de är tvungna. Emma berättar att hon upplevt påtryckningar och blivit flyttad till morgonpassen – men så fort hon gjorde provet sattes hon tillbaka på nattpassen.

– Vi är inte överbetalda inom sjukvården, det är OB-tilläggen som ger lite pengar.

”Tänk på dina kollegor och vilken arbetsbörda de får om inte du kan jobba normalt”, har hon och flera andra fått höra.

– Så jag skrev det för att lugna stormen.

Love-programmet

Efter den senaste tidens debatt har sjukskötarna både på sociala medier och från vissa chefer märkt av en attityd som handlar om att de som opponerar sig mot Love-tentamen är gnälliga och jobbiga. Så tycker de också att de framställts i rapporteringen. En person i ledande ställning har uttryckligen sagt att de ”tjafsar”.

– Det är beklagligt att det upplevs så när vi bara försöker göra en förändring.

Men deras kritik handlar i första hand inte om att deras kunskaper testas utan om på vilket sätt det görs – och framför allt om det så kallade Love-programmet. Dels består instuderingsmaterialet av cirka 700 sidor som ska läsas in på ledig tid – alternativt när ”tidsluckor” uppstår på jobbet, dels säger de att Love-programmet är föråldrat.

Materialet är översatt från finska, och sjukskötarna visar flera exempel på frågor som ställs på ett otydligt sätt – ofta används förvirrande negationer – eller där språkliga fel förekommer. De säger också att vissa frågor ska besvaras på fel sätt för att man ska få poäng medan andra frågor gäller ordinationer som inte längre används inom vården.

Det webbaserade Love-programmet är utvecklat vid Kuopio universitetssjukhus.

– Många av frågorna har översatts så de blir tolkningsfrågor där man får gissa sig fram, säger Lotta.

– Love är dessutom utvecklat efter den finska social- och hälsovårdslagen, som inte samstämmer med den åländska egna lagen, säger Lis.

Större flexibilitet

Att upprätthålla kunskaperna inom läkemedelshantering, och kanske främst att ta del av ny utveckling, kan göras på flera sätt. Grupparbeten och större möjligheter att delta i utbildningar är två önskemål de har.

– Alla vill vi lära oss nytt, förkovra oss och bli skitduktiga på det vi gör. Har vi någon ny kunskap delar vi med oss i våra arbetsteam och försöker lyfta varandra. Men det här programmet lyfter oss inte, säger Lis.

Helst skulle de se att ett annat, mer konstruktivt och flexibelt system användes för att följa upp deras kunskaper.

– I dag ska du boka in en tid hos din avdelningssköterska och sedan, som vuxen legitimerad personal, sitta och bli övervakad när du gör tentamen. Många upplever det som kränkande och stressande, säger Emma.

Tycker ni alltså att det skulle vara okej med sådana här prov om de såg annorlunda ut och genomfördes på ett annat sätt, eller tycker ni att de inte behövs?

– Krasst sett vet jag inte om proven behövs, men jag tror inte att någon skulle ha något emot att göra dem om de gjordes på ett annat sätt, säger Gun.

Beroende på var du jobbar och vilka arbetsuppgifter du har finns olika krav. Därför anser sjukskötarna att provet – om det är just Love ÅHS vill fortsätta med – åtminstone borde anpassas efter de anställdas olika behörigheter.

I Sverige finns en webbportal som heter Lärtorget. Efter att ha läst några sidor kan vårdpersonalen gå in och beta av frågorna. Provet görs alltså i deras egen takt.

– Där tar avdelningarna in kurser som passar just deras enhet och patientflöde. Proven görs på arbetstid, men inte under övervakning. När du är klar med dina uppgifter registreras de per automatik till din chef, säger Lis.

Yttre faktorer

Det har dem veterligen inte heller följts upp om färre fel begås i dag inom läkemedelshanteringen än före 2018, då det inte fanns något motsvarande test.

– Har programmet gett något resultat? Är läkemedelshanteringen säkrare i dag?, frågar Emma.

De säger att de fel som görs i läkemedelshanteringen ofta kommer från läkarnas sida – och det är en yrkeskategori som är undantagen Love-tentamen.

– Läkarna skriver fel ordinationer ibland och det är vi som upptäcker det, säger Marit.

– De fel vi som vårdpersonal gör i läkemedelshanteringen beror oftast på yttre omständigheter som att vi under medicindelningen blir avbrutna – till exempel av en klocka som ringer eller av en läkare som vill gå ronden, säger Lotta.

Tystnadskultur

Liksom i fallet med sjukpersonal som inte ville ta covidvaccinet anser sjukvårdarna att ÅHS borde ha varit tydliga från början med vad konsekvenserna kan bli för den som inte följer anvisningarna. I båda fallen har det kommunicerats först när det visat sig att personal opponerat sig mot åtgärderna. Sjukskötarna upplever att avståndet mellan personalen och ledningen blir allt större. De saknar det personalråd som fanns förr, och som skulle kunna lyfta sådana här frågor.

– Det finns en återkommande otydlighet från vår styrelse och ledning. Det är så hierarkiskt, de bara väntar sig att vi ska göra som de säger. De frågar aldrig oss någonting, och man får inte komma med kritik eller förslag, säger sjukskötarna.

Sjukskötarna hyser ringa hopp om att få gehör från ledningens sida, de tror att det gått prestige i frågan. Men de vill ändå klargöra vad de anser är problemet, och att det hela alltså inte handlar om att de skulle ha något emot att förkovra sig.

– Det positiva med det här är att det börjat röra på sig i sociala medier. Både före detta och aktiva politiker som är kolleger med våra styrelsemedlemmar skriver om det här. Och det är valår, så kanske har vi en liten triumf på hand, säger Emma.