Niclas Johansson och Henrik Berggren har utvärderat det åländska landskapsandelssystemet på uppdrag av landskapsregeringen (LR). LR skriver på sin hemsida att utredarna har lång erfarenhet av kommunal ekonomi och kommunalekonomiska utjämningssystem i Sverige.

– Vi ger rekommendationer, men kommer inte med förslag på ett nytt system, säger Niclas Johansson under presentationen av rapporten.

Utgångspunkten för utvärderingen var om systemet uppfyller målsättningen: att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna så att de får likvärdiga förutsättningar att erbjuda kommunal service.

Det finns flera brister, konstaterar man i rapporten, och en är att systemet inte skapar en helhet som gör det lätt att utvärdera.

Inledningsvis lyfter man problematiken med att skattekompletteringen räknas ut på ett femårigt genomsnitt av skattebasen i kommunen. Det gör systemet mer förutsägbart, men på bekostnad av fördelningen, menar man.

Utredarna förslår att man i stället använder skatteintäkterna för det senaste kända året. Då blir det mer rätt, och påverkas inte av stora förändringar från år till år.

Mer bidrag än utjämning

I rapporten föreslås också att kostnadsutjämningen för kommunerna enligt åldersgrupper analyseras bättre.

– Det är ett bidragssystem mer än en utjämning och vi ser det som en brist, säger Niclas Johansson.

Han ifrågasätter också skärgårdstillägget i systemet.

– Vi har inte hittat någon tydlig motivering till det.

Genom skärgårdstillägget får skärgårdskommunerna mer pengar per barn eller äldre än de faståländska kommunerna.

– Det handlar inte om små extratillägg, i genomsnitt är det mer än dubbelt mer.

Även faståländska kommuner kan ha ekonomiska utmaningar, menar han.

– Lumparland med sina 340 invånare behandlas exakt likadant som Mariehamn med sina nästan 12.000 invånare.

Henrik Berggren säger att man inte ska utgå från att alla skärgårdskommuner har samma förutsättningar eller problem.

– Det kan absolut finnas merkostnader för skärgårdskommuner, men vi saknar en analys om varför det är dyrare, vad som är skärgårdsproblem. Det kan vara så att skärgårdskommuner behöver mer pengar, men man har gjort det för enkelt. Det behövs en modell som kompenserar utifrån problemen och inte från hur man ligger geografiskt.

Nollsummespel

Ett av förbättringsförslagen är att landskapet ger en summa per invånare till kommunerna, till exempel det nu genomsnittliga utjämningsbeloppet på 800 euro. De kommuner som har mindre kostnader per invånare skulle betala in en avgift till systemet som skulle fungera som bidrag till de kommuner som har mer kostnader per invånare.

– Vår grundtanke är att en utjämning, med bidrag och avgifter, skulle vara ett nollsummespel, säger Niclas Johansson.