Lumparlands kommun befinner sig som Ålandstidningen tidigare skrivit i en prekär ekonomisk situation.

Kommunen har haft resultatmässiga underskott under en lång tid och kassamedlen förväntas ta slut före årsskiftet.

– Häromdagen hade vi 250.000 euro i kassan och en checkkredit på 200.000. Problemet är att vi, på grund av skatterättelserna, inte får några skatter i slutet av november och inte heller i december, säger kommundirektör Mattias Jansryd.

Preliminärt budgeterar kommunen för ett underskott om närmare 600.000 euro i budgeten för 2025.

Lumparland har anhållit om strax 400.000 euro i likviditetsstöd fram till april nästa år.

– Vi har lämnat in en likviditetsstödsansökan, men den kan landskapsregeringen inte besluta om innan likviditetsstödslagen är godkänd av presidenten. Det förväntas ske i början av december.

Kommunstyrelsen skickade i går en skrivelse till landskapsregeringen och lagtinget. Den inleds:

”Ålands landskapsregerings oförmåga att skapa ett hållbart och rättvist landskapsandelssystem har satt kommunerna i en omöjlig ekonomisk situation.”

Inte ensamma

I skrivelsen pekar kommunen på att även andra perifera kommuner, som Föglö och Kumlinge, inte visat några överskott i sina resultat sedan år 2020.

”Det som blivit omöjligt för Lumparlands kommun, och många andra kommuner på Åland, är att upprätthålla den service som våra invånare har rätt till med de nuvarande landskapsandelarna.”

Enligt Lumparland har kostnaderna för kommunerna ökat med flera tiotals miljoner euro från 2009 till år 2023, medan landskapsandelarna varit i stort sett oförändrade.

Styrelsen anser vidare att det är tydligt att landskapsandelssystemets parametrar gynnar vissa kommuner, medan Lumparland med flera missgynnas kraftigt.

– Systemet ser ut att anta att våra skattebetalare drar in hur mycket skatt som helst, och att vi därför inte behöver några landskapsandelar i form av skattekomplettering, säger Mattias Jansryd.

Det, i kombination med att Lumparland varken betraktas som en skärgårdskommun eller en perifer sådan, gör att kommunen får mindre landskapsandelar per invånare än exempelvis Vårdö – det trots att de två kommunerna har jämförbara totala skatteinkomster och någorlunda lika befolkningstal.

Lumparland anser dock inte att Vårdö får för mycket landskapsandelar, understryker Mattias Jansryd.

– Det är vi som får alldeles för lite.

Behöver inflyttning

Lumparlänningarna betalar redan Ålands näst högsta inkomstskattesats, 19,5 procent. En höjning med en procentenhet skulle ge endast 75.000 euro plus i skatteinkomster.

– Det är omöjligt att hitta pengarna som behövs om vi inte utarmar våra skattebetalare fullständigt. Vi har diskuterat fastighetsskatten som skulle kunna höjas för stadigvarande boende, men vi vill ju samtidigt vara en attraktiv kommun för inflyttning, säger Mattias Jansryd.

Som Ålandstidningen berättat föreslår LR att landskapsandelarna ska öka något nästa år, genom en indexjustering. Men enligt Ålands kommunförbund täcker ökningen inte lagstiftningens kostnadsutveckling i kommunerna.