I sin debattartikel ”Använd AI – men också ditt goda omdöme” (ÅT 24.1) lyfter Nätverksgruppen för professionella konstnärer och konstutövare på Åland en ödesfråga för alla människor världen över: missbruket av billiga AI-genererade bilder och ljud.
Det väller ut självpublicerade barnböcker med såväl AI-genererade illustrationer som AI-genererad text. Ett lokalt aktuellt exempel är den åländska polisens stundtals groteskt AI-illustrerade bok ”Copsy och flickan som gick vilse”, förtjänstfullt uppmärksammad i ett ledarstick i Nya Åland. Men den är inte ensam utan virvlar runt i en lavin av böcker med pastellfärgade platta bilder av själlösa figurer i den euro-mangainspirerade stil som AI-verktygen tror att barn föredrar.
Kulturskribenten Jacob Lundström gjorde experimentet att låta AI-vertyget Chat GPT skapa text och illustrationer till barnboken ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Han fick författarpseudonymen Lova Ängsryd. “Namnet har en ’nordisk klang’ och är ’lätt att minnas’, enligt Chat GPT”, berättar han i DN 26.11.24. Boken hamnade på nätbokhandlarnas listor över nyheter och köptes till och med in till ett bibliotek. Allt på grund av att ingen kvalitetsgranskade det stendöda innehållet.
Den Oscarstippade storfilmen ”Brutalisten” har fuskat med hjälp av AI. Stora delar av dialogen är på ungerska, ett språk som skådespelarna Adrien Brody och Felicity Jones fick lära sig behärska hjälpligt inför inspelningen. Men inte tillräckligt bra. Så filmskaparna använde AI som adderade ljud i replikerna för att se till att det ungerska uttalet blev perfekt, avslöjade nyligen klipparen Dávid Jancsó i en intervju.
Ett annat sätt hade ju varit att anlita ungerskspråkiga skådespelare. Och där har vi pudelns kärna (en metafor för övrigt ingen AI i världen hade kunnat hitta på, om inte Goethe redan gjort det i ”Faust”). Det är så lätt att fuska numera att det håller på att bli norm. Därför har vi alla ett stort ansvar att använda detta oerhört potenta verktyg för skapande med stor urskiljning.
Ett enkelt grundkrav vore att alla skattefinansierade beställningar av mer avancerade trycksaker förses med en kravspecifikation om att AI inte får används i produktionen. Det skulle mota den pågående fördumningen och stöda alla de yrkesgrupper inom de kreativa näringarna vars arbeten och kompetenser i dag svälts ut.
Äkta originalitet spirar ur en kreativitet det krävs ett levt liv för att alstra. Det är dessa djupt mänskliga kvaliteter som slår an inom oss när vi har drabbande kulturupplevelser.
Generativ AI lär sig som bekant genom att kopiera redan befintligt material, som företagen bakom glatt stjäl på nätet. Det betyder att algoritmerna i allt högre grad numera matar varandra med sina AI-verk, på väg mot den allra minsta gemensamma nämnarens utslocknande. Man kommer att osökt att tänka på den klassiska krogshowen ”Varning för barn” där Brasse Brännström berättar om hur han försökte lära sig spela piano genom att fuska med hjälp av en klaviatur med färgade tangenter. I stället för att läsa noter följde han bara färgkoderna: ”Blå blå, gul gul, röd röd, blå blå... Gick åt skogen. Färgblind! Det blev grå grå grå grå.”
Petter Lobråten
tel: 26 633
