Nu har Birdlife Finland gjort allvar av sitt hot att anmäla skarvjakten till EU-kommissionen. I måndags fick näringsminister Jan-Erik Mattsson (c) meddelande om att så skett.
JAKT Birdlife Finland har lämnat in sitt aviserade klagomål mot skarvjakten till EU-kommissionen. Birdlife anser att jakten strider mot EU:s fågeldirektiv.
Näringsminister Jan-Erik Mattsson säger att han i dag inte vet vad anmälan kommer att leda till, men räknar med att det i första skedet hålls ett möte på nationell nivå med Finland där strategin dras upp.
- Vi är också beredda att åka till Bryssel och försvara oss när och om ärendet hamnar i domstolen.
Skydda fisket
Mattsson säger att huvudargumentet för skarvjakten är att skydda det kustnära fisket, både yrkesfisket och husbehovsfisket.
- Vi kommer att verifiera att skarven göra stor skada för fisket.
Han säger att okulär besiktning visar att skarven spyr upp fullvuxna abborrar eller sikar för att kunna lätta.
- Kontroll av maginnehållet hos skjutna skarvar visar att det i regel innehåller fler fiskar, och där är alla våra matfiskar representerade.
Inte allmän jakt
Näringsministern erinrar om att det inte är någon allmän jakt, utan det är fråga om licensjakt som bedrivs som skyddsjakt.
- Det krävs jakträtt på det område man tänker jaga, och det sker i syfte att skydda fisket, fastslår han.
I juli, som ännu bedöms som reproduktionstid, är jakten ännu mera begränsad. Då får enbart yrkesfiskare licens och jakten får inte bedrivas med bulvan.
- Det blir inga mängder som jagas. Sällan får man flera än två-tre per jakt, sedan flyttar skarvarna till en annan holme, säger han.
Tas till vara
Jan-Erik Mattsson tillbakavisar att jakten bedrivs för att ålänningarna skulle tycka illa om skarven, och tillägger att det som skjuts också tas till vara.
- Den som erhåller licens får också en rekommendation om att den skjutna fågeln ska tas till vara som föda.
Han säger att landskapsregeringen nu ska samla fakta om skarvpopulationen och hur mycket skarv det jagas.

Ålandstidningen