Ålandstidningen har tidigare berättat om reglerna som landskapsregeringen fattade beslut om den 15 januari och som innebär att den svenska grundlärarexamen för årskurs F-3 och 4-6 inte är tillräcklig på Åland.
Enligt reglerna, som egentligen skulle varit i kraft sedan årsskiftet, måste den som har en svensk examen antingen genomgå en anpassningsperiod eller klara av ett lämplighetsprov för att vara behörig på Åland. Orsaken är att de flesta tjänsterna på Åland inrymmer hela lågstadietiden, alltså årskurs 1-6.
Anpassningsperioden ska pågå i två terminer och dessa ska innehålla tio timmar undervisning tillsammans med behörig lärare varje vecka.
Skjuts upp
Men nu skjuter landskapsregeringen alltså upp ikraftträdandet av de nya reglerna.
Orsaken är att man ännu inte fått fram ett upplägg kring lämplighetsprovets utformning och examination.
För att göra det krävs ett samarbete med ett universitet som bedriver lärarutbildning.
– Vi förde till en början en diskussion med Åbo akademi men deras förslag saknade relevans för våra förhållanden. De föreslog samma prov som de har för alla andra med svensk utbildning som vill bli behöriga i Finland, säger Tony Asumaa.
Nu förhandlar man i stället med Helsingfors universitet som examinator för det åländska lämplighetsprovet.
– Men vi har inte det teoretiska på bordet och kan ännu inte erbjuda ett lämplighetsprov. Därför skjuter vi på när de här reglerna träder i kraft. Vi måste kunna berätta vad det är som gäller innan reglerna börjar gälla.
Senast augusti 2020
När reglerna träder i kraft är i nuläget oklart, men senast den 1 augusti 2020 då de nya behörighetsbestämmelserna i den reviderade grundskolelagen planeras träda i kraft.
– Vi försöker malla ihop det eftersom den nuvarande grundskolelagen inte riktigt känner till det svenska skolsystemet som ändrades 2011, säger Tony Asumaa.
Om det innebär att kraven för vad som måste ingå i en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov ändras kan Tony Asumaa dock inte svara på.
– Omfattningen av det regleras i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Det är utifrån den vi kan sätta en nivå som är rimlig för lärare som vill ha full behörighet. Vi försöker göra det så lätt och tydligt som möjligt och nu får vi en chans att titta på både det teoretiska och det praktiska en gång till, så att säga.
Tills vidare gäller samma praxis som under övergångsperioden 2017 och 2018. Det vill säga en valideringsprocess där lärare med svensk utbildning får veta vad de behöver komplettera för att få åländsk behörighet.
– Under 2017 och 2018 har fyra respektive åtta sådana erkännandebeslut fattats.
Kevin Eriksson