Gryta på höstens rotfrukter med speltotto från Överängs kvarn, tomater från Söderlunds växthus, spets- och svartkål från Ålands trädgårdshall samt plommon från skolelevernas trädgårdar. Det är bara ett axplock från Eckerö skolas meny den senaste tiden.

Dagen för Ålandstidningens besök serveras wienerschnitzel med klyftpotatis och en mångfald av olika grönsaker. I princip allt har sitt ursprung i den åländska myllan – citronen och kaprisen är de enda undantagen. Till och med skorpmjölet till paneringen av köttet kommer från egenbakat bröd.

För kocken Ulrika Karlsson är det viktigt att kunna stöda olika lokala producenter och att välja ingredienser från Åland.

– Det är något jag brinner för. Det är bäst kvalitet på åländska råvaror, dessutom ger de arbetstillfällen, säger hon.

Ger guldkant

Den sista augusti gick startskottet för kampanjen ”Sätt Åland på tallriken”. Under tio veckor får de kommuner som deltar ett ekonomiskt bidrag från landskapsregeringen för att en gång i veckan servera axganlunch och -mellanmål.

Eckerö skola, som alltså också annars satsar på åländska livsmedel, har genom projektet kunnat lägga in en ännu högre växel. Normalt använder Ulrika Karlsson till exempel åländsk grisytterfilé till schnitzeln, nu har hon kunnat köpa innerstek från Dahlmans i stället.

– Men barnen märker nog inte så stor skillnad. Jag använder ju så mycket åländska och ekologiska råvaror det går annars också, men under projektet blir det förstås lite extra eftersom det nu är enklare för mig att beställa de åländska råvarorna genom leverantörerna.

Unga målgruppen

Ulrika Karlsson började som skolkock i Eckerö 2007, och har sedan dess följt prisutvecklingen på livsmedel. För ett år sedan noterade hon att priserna blev allt högre. För att maten även fortsättningsvis skulle kunna hålla samma höga kvalitet höjde kommunen budgetanslaget inför 2023.

– Det är klart att jag måste se på ekonomin när jag gör beställningar, men det är inte lika tajt som jag förstått att det kan vara i andra kommuner

Kampanjen ”Sätt Åland på tallriken” har som syfte att profilera åländska livsmedel med skolbarn och -ungdomar som särskild målgrupp. Stora leverantörer som Ålandsmejeriet, Dahlmans, Ålands trädgårdshall och Odlarringen är med i samarbetet genom olika erbjudanden.

– För mig skulle det vara möjligt att genomföra det här även utan projektet, men jag förstår att det är svårare för skolor med en mindre matbudget. För dem måste ett sådant här projekt verkligen vara ett tillskott, säger Ulrika Karlsson.

Vågar testa

Eleverna strömmar in i matsalen och tar för sig av maten. Någon väljer bara kött och gurka, men de flesta fyller snabbt upp tallrikarna genom att ta för sig ur ett flertal av kärlen. Ulrika Karlsson står bredvid och svarar på frågor om dagens måltid.

– Vad är det här?, undrar någon och pekar på en av byttorna.

– Kryddsmör med svart trumpetsvamp, lyder svaret.

Svampen har skolan fått av en kommunanställd och Ulrika Karlsson ser fram emot att höra elevernas reaktioner. Eckeröbarnen brukar vara duktiga på att testa ny mat, säger hon. Dessutom ger de henne snabb respons både när de tycker om maten och när den inte riktigt faller dem i smaken.

– De brukar säga det på ett trevligt sätt, och jag tror att det beror på att de vet att det är jag som lagat maten och på att jag är med när de tar av den. Det är en av fördelarna med att maten inte kommer från ett storkök.

Klimatsmart

I början av veckan serverades mannagrynsgröt gjord på Överängs kvarns fiberrika gryn. Rätten kommer med säkerhet att återkomma på lunchmenyn.

– De orkade knappt äta något mellanmål sedan för att gröten var så god och smakade mer än vanligt, säger lokalvårdaren Susanna Selander.

Hanna Christensen i femman tycker om skolmaten och berättar att det brukar finnas små Ålandsflaggor för att markera vilken mat som är gjord på axganska råvaror.

– Det är bra för klimatet att maten inte måste färdas så långt innan den kommer hit, säger hon.

Lunchen går mot sitt slut och eleverna plockar undan tallrikar, glas och bestick. Senare under dagen är det dags för nästa måltid – Ålandspannkaka på åländska mannagryn samt mos på päron som en lärare tagit med sig till skolan.

– Jag har förstått att det blivit en del diskussioner i klasserna och att många frågat hemma om familjen använder åländska råvaror. Det är ett tecken på att det här projektet ger en fin effekt, säger Ulrika Karlsson.