Om drygt två månader ska den åländska barnskyddsjouren starta enligt planerna.
-Då ska inget barn behöva vistas i flera dagar på sjukhuset eller på Tallbacken bara för att det inte finns någon socialarbetare i tjänst som kan ordna en annan placering, säger projektsamordnare Linda Adolfsson.
BARNSKYDD Ett barn behöver hjälp. Det försummas, blir vittne till våld i sin familj eller blir själv misshandlat. Barnet måste omedelbart placeras i en annan miljö och det beslutet ska fattas av kommunens socialarbetare.
Men det är inte vardag och inom socialförvaltningens kontorstid. Alltså får man inte tag på socialarbetaren och inget beslut kan fattas.
Så här har det varit, och är ännu, på Åland. Men i september blir det förändring. Då inleds på försök en barnskyddsjour, så att det alltid ska finnas behöriga socialarbetare att tillgå.
Linda Adolfsson arbetar som socialsekreterare i Lumparland, men samordnar även Projekt barnskyddsjour åt Ålands kommunförbund.
-Tidigare har fallen där barn behövt akut skydd på kvällar, nätter och helger oftast hanterats av polis och sjukhuspersonal, säger hon.
Situationerna har lösts efter hand. Barn har till exempel varit kvar på sjukhuset tills kontorstiden börjat på måndag morgon, även om de inte egentligen behövt någon vård.
-Nu kommer inget barn att behöva vistas flera dagar på sjukhuset bara för att det inte finns någon socialarbetare i tjänst som kan ordna en annan placering.
Tallbacken kontaktas först
Jouren gäller barn upp till 18 år. Det är en jour dit sjukhuspersonal, poliser och andra personer med anmälningsskyldighet som behöver koppla in en socialarbetare i ett barnskyddsärende får vända sig. I nuläget är det inte meningen att privatpersoner ska ringa.
Skyddshemmet Tallbacken i Mariehamn blir sambandscentral. Där finns personal på plats dygnet runt. Hos Tallbacken ska jourscheman och kontaktuppgifter finnas. Personalen ska göra en första bedömning av ärendet och kontakta jourhavande socialarbetare om det behövs.
Man har uppskattat att jouren kommer att ta emot i genomsnitt mellan ett och två samtal per vecka. I Finland finns redan barnskyddsjourer och där har en stor andel av ärendena visat sig vara ungdomar som rymt hemifrån.
-Om polisen får kännedom om ett sådant fall meddelas uppgifterna till barnskyddsjouren, som sedan vidtar behövliga åtgärder, säger Linda Adolfsson.
Andra dramatiska händelser, som att en ungdom behöver magpumpas på grund av fylla eller vårdnadstvister där en förälder inte vill lämna ifrån sig barnet, behöver inte vara barnskyddsärenden.
-Man måste se till vad som händer i just den situationen.
"Visst blir man rädd"
Cirka 20 personer kommer att ingå jourstyrkan, bedömer Linda Adolfsson. Reaktionerna från kommunernas socialsekreterare har varit blandade.
-Visst tusan blir man skrämd av tanken på att behöva åka ut ensam och jobba med akuta barnskyddsärenden i en familj som man inte vet någonting om. Men det finns en så stor kompetens bland socialarbetarna att jag inte tvivlar en sekund på att de klarar av det, säger hon.
Dessutom finns ett brett nätverk av andra professionella yrkesgrupper som jobbar natt. Den jourhavande socialarbetaren får aldrig åka ensam på hembesök.
-Det går till så att polisen får ett larm och åker och säkrar platsen. Om ärendet är av akut barnskyddskaraktär anmäls det vidare till jouren. Sedan åker socialarbetaren dit med taxi.
Alla som arbetar i jouren ska få en särskild arbetslegitimation, där det framgår att socialarbetare enligt lagen har rätt att vinna tillträde till bostäder för utredning av vårdbehov. Om barnet sedan måste föras till någon annan plats ska socialarbetaren följa med dit. Även denna resa ska ske med taxi.
-Barnen ska inte behöva åka polisbil, säger Linda Adolfsson.
Önskar separat personal
Projektet pågår till slutet av 2009. Fram till dess ska det utvärderas kontinuerligt.
-Vad har varit bra och vad har varit dåligt? Hur har samarbetet fungerat och hur har detta påverkat socialarbetarnas välmående? Kommunförbundet ska titta på allt, säger Linda Adolfsson.
Vissa kommuner har invänt att det borde finnas separat personal som ansvarar för jouren.
-Det är svårt att få rutin i arbetet om man bara har någon jourvecka per år. Man lär sig inte vilken polis som är vem och hur polisen arbetar, vilket skulle förenkla samarbetet, säger Linda Adolfsson.
Själv tycker hon att det är svårt att veta vad som blir bra och vad som blir dåligt med upplägget.
-Det är någonting helt nytt. Säkert kommer vi att upptäcka brister. Men tanken med en barnskyddsjour är jättebra. Inte ska barn på Åland vara i en sämre situation än barn i övriga Finland. Varför skulle åländska barn få sämre socialservice än dem?
Hon berättar att landskapsregeringen sedan länge tryckt på och ansett att en barnskyddsjour behövs.
-Nu uppstår frågan om vi också ska ha en socialjour. Tendensen är sådan i Finland, så det är ingen osannolikhet på sikt, säger Linda Adolfsson.

Ålandstidningen