När ingen höjer på ögonen för att en pojke hellre dansar med sidenscarfar än spelar fotboll har man nått målet: jämställdhet.
I Södersunda skola pågår arbetet för fullt.
UTBILDNING Kollegiet i Södersunda skola blev eld och lågor när man fick veta att landskapet skulle satsa på jämställdhet i grundskolan.
-Vi hade påbörjat arbetet redan tidigare med diskussioner på gemensamma kollegiemöten, säger föreståndare Marika Kevin.
Hon sticker inte under stol med att det finns saker att förbättra. Undersökningar visar att det ställs olika krav på pojkar och flickor, att de bedöms olika samt att de får olika uppmärksamhet i skolan.
-Så mycket självkritik måste man ha. Skolan har konserverat mycket.
I Södersunda hade man redan innan projektet drog i gång gått in för att bedömningsgrunderna ska vara lika för båda könen.
Medvetna elever
Efter att hela personalen utbildats i jämställdhet i augusti började arbetet med att integrera jämställdhet i undervisningen. Man jobbar med programmet Stegvis, som handlar om självkännedom, i alla årskurser.
-Vi arbetar med att skapa en medvetenhet hos eleverna om deras eget tänkande. För det behövs bakgrund och sammanhang. Vi utgår från gemensamma upplevelser: film, artiklar, sagor? som barnen konkret kan relatera till.
På en veckotimme, vanligtvis svenska eller religion, tar man upp frågorna. Bildkonst är också ett ämne där jämställdhet är en naturlig del.
-Det man kan fundera över är läromedlen, säger Marika Kevin och nämner bland annat matteböckernas räknetalsexempel som ofta är väldigt stereotypa.
Hon påpekar att målet inte är att sudda ut gränsen mellan pojkar och flickor; alla ska få vara den de är.
-Målet hos barnen och personalen är att utvidga normrutor. Kanske tycker man på ett personligt plan att något är okej, men samhället tycker inte det.
Om en pojke hellre dansar med sidenscarfar än spelar fotboll ska ingen ifrågasätta det.
-Det har alltid varit mer tillåtet att vara pojkflicka än flickpojke. Och var ska förändringen börja om inte hos barn?
Kocken genushandledare
På södra Åland har man gått in för att distriktets skolor ska bli landskapets mest jämställda. Man har gemensamma mål och delmål samt uppföljningar av arbetet.
I varje skola finns en genushandledare. I Södersunda skola har kocken Camilla Johansson valt att ta den rollen. Genushandledarna träffas med jämna mellanrum för att stämma av arbetet och stöda varandra.
Johansson insåg själv att hon behövde en portion jämställdhet när hon frågade sin son vilken flicka han lekt med på rasten, "Hon med den röda halaren". Pojken svarade att han inte lekt med någon flicka.
-Så jag tänkte: jag behöver nog det här!
Hur jämställd är Södersunda skola?
-Jag tycker att det ser bra ut. Det är varken killigt eller tjejigt. Men det viktigaste är att vi har på våra genusglasögon hela tiden.
Utbilda föräldrarna
Jämställdhetsarbetet i skolan är ett långsiktigt arbete. Några mätbara resultat av arbetet hittills har man inte.
-Jag har bara våra diskussioner att relatera till, säger Marika Kevin.
Hon påpekar att det är ett ständigt pågående arbete och att resan bara börjat ännu.
Ska ni fortsätta med arbetet när projektet är klart?
-Målsättningen är den. Man måste vara medveten om att allt utvecklingsarbete har sina faser. Nu har vi gått in i en lugnare fas där vi arbetar i klasserna.
Men det är inte bara personalen och eleverna som ska utbildas. I morgon ordnar därför Hem och skola en föreläsning om jämställdhet för föräldrar med konsulten Malin Gustavsson.

Ålandstidningen