Finlands miljöcentrals utsläppsrapport är detaljerad med statistik för varje enskild kommun i Finland.
– Kommunerna gör stor skillnad och har möjlighet att påverka utsläppen, säger professor och Hinku-nätverkets nationella ledare Jyri Seppälä, som är en av flera forskare bakom rapporten.
Vägtrafiken, sjötrafiken och jordbruket var de tre områdena på Åland som bidrog med de största utsläppen 2019. Tillsammans släppte de ut närmare 148.000 koldioxidekvivalenter, som motsvarade 36 procent av Ålands totala mängd utsläpp det året.
Sett över de senaste 15 åren uppvisar såväl Finland som Åland en positiv trend – utsläppen minskar.
Ökande utsläpp
Endast Jomala och Saltvik har ökat sina utsläpp bland de åländska kommunerna. Jomala ökade sin totala mängd utsläpp inom kommunen med fyra procent. Sett per invånare minskade utsläppen med 28 procent.
– Vi är en kommun med en ökande befolkning, det gör det svårare för oss att minska utsläppen. En nackdel för Jomala är Godbyvägen som går rakt igenom kommunen, det bidrar med mycket utsläpp som vi inte kan rå för, säger Jomalas kommundirektör Christian Dreyer.
Saltvik ökade sin totala mängd utsläpp inom kommunen med 20 procent, och sett per invånare ökade utsläppen med 13 procent. Deras utsläpp kan härledas till Haraldsbyfabriken och ökningen av både skogs- och jordbruk.
– Vi har gjort flera insatser under många år för att bli mer hållbara. Den senaste insatsen var att byta ut oljepannor mot bergvärmepumpar i olika kommunala hus och byggnader, men vi kan säkert bli bättre, säger Saltviks kommundirektör Ewa Danielsson.
Långnäs, vindkraft och solpaneler
Lumparland har stora mängder utsläpp, men statistiken visar att de minskar i det långa loppet. Mycket beror på sjötrafiken från Långnäs, och alla bilar som tar sig till och från hamnen.
– Vi kan inte påverka färjtrafiken. Sjötrafiken står för 77 procent av våra utsläpp, kommunen som aktör kan inte göra så mycket i den frågan, säger Lumparlands kommundirektör Mattias Jansryd.
– Vi försöker jobba med utvecklings- och hållbarhetsagendan. Vi tar fram en plan för vad vi kan göra inom kommunens gränser för att bli miljövänligare. I kommunens infoblad försöker man skapa en medvetenhet bland invånarna.
– Det är en liten grej, men vi kommer till exempel med olika miljötips.
Sottunga minskar mest
Sottunga är i toppen av listan över finska kommuner som minskat sina utsläpp mest.
– Under en längre tid har vi bytt oljepannor mot andra energikällor. Restaurangen Salteriet har också installerat solpaneler på taket, säger Sottungas kommunsekreterare Kennet Lundström.
Sottunga har också ett vindkraftverk som bidrar med el direkt till nätet. Utsläppsrapportens kalkyleringar har gjorts enligt så kallade Hinku-beräkningsregler. Där räknas bland annat klimatkompensation in, såsom vindkraftverk. Det är en faktor varför Sottunga ligger så bra till i statistiken, samma gäller Lemland.
Hinku-beräkningsregler:
Standardberäkning avsedd för uppföljning av kommunernas mål. Utesluter användningen av bränslen från industrianläggningar inom utsläppshandeln, industriell elförbrukning, utsläpp från behandling av industriavfall och genomfartstrafiken av lastbilar, skåpbilar och bussar. Utsläppskompensation från vindkraft som produceras i området beräknas för kommunen enligt den årliga utsläppsfaktorn.Källa: Syke
Koldioxidekvivalent:
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning.
Årligen rapporteras de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till EU-kommissionen. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP).
Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
Källa: Naturvårdsverket
Förändringen i de åländska kommunernas utsläpp mellan 2005-2019
Förändring av utsläpp inom kommunen (procent):
Förändring av utsläpp per capita (procent):
Brändö:
-20
-7
Eckerö:
-15
-17
Finström:
-13
-18
Föglö:
-13
-3
Geta:
-12
-21
Hammarland:
-14
-25
Jomala:
4
-28
Kumlinge:
-27
-17
Kökar:
-25
-3
Lemland:
-33
-44
Lumparland:
-37
-33
Mariehamn:
-28
-34
Saltvik:
20
13
Sottunga:
-50
-27
Sund:
-3
-3
Vårdö:
-15
-19