EU:s lantbruksministrar fortsätter minska sockerodlingarna i hela EU. På Sottunga har sockerbetan varit huvudgrödan inom jordbruket. – Det är helt klart ett hot mot kommunens fortbestånd, säger Sottungas kommunfullmäktiges ordförande Göran Stenroos.
JORDBRUK Sottungas utsatta situation beror på att jordbruket på Sottunga har byggts upp kring sockerbetsodlingen.
-Vi har så små arealer här på Sottunga, så det är svårt att odla andra grödor med lönsamhet, säger Thomas Lindström, för närvarande sockerbetsodlare på Sottunga.
Dessutom har det passat bra för många bönder på Sottunga att kombinera djurhållning med sockerbetsodling. Blasten har man gett som foder till djuren och dyngan från djuren har man lagt ut på åkrarna som gödsel.
Ny bryts cirkeln.
Sjunkande priser
Ett av problemen är osäkerheten kring fraktstödet.
-EU vill ju strukturera om hela sockerindustrin och främst ha odlare i närheten av sockerbruken och därför slopa stödet, säger Thomas Lindström.
Följden av inget fraktstöd -kombinerat med ett sjunkande pris för sockerbetor -väntas bli att sockerbetsodlingen inte alls är lönsam.
Misslyckas man med att hitta hållbart lönsamma alternativ kanske hela Sottungas ekonomi är hotad.
Många har gett upp
-Det är aldrig bra när en av primärnäringarna börjar halta, säger Sottungas kommunfullmäktiges ordförande Göran Stenroos. Det är sockerbetsodlingen som har hjälpt till att bygga upp välståndet på här.
Sockerbetsodlarna på Sottunga har redan minskat med hälften. I dag finns fyra kvar. De som gett upp sockerbetorna, odlar i dag andra grödor, främst spannmål.
-Jag tror jordbruket är mest betydande på Sottunga än någon annanstans på Åland. Den största andelen av invånarna inom kommunen sysselsätter sig inom jordbruket. Det finns inte så många som jobbar till sjöss och andra serviceinriktade arbeten behövs ju bara om det finns folk redan här som jobbar med annat, säger Göran Stenroos.
Pengar för att sluta
I Finland finns för närvarande drygt 1.400 sockerbetsodlare. Landsbygdsverket har sänt ut direktiv och blanketter till alla sockerbetsodlare i Finland för hur man anhåller om stöd för att sluta odla sockerbetor. Odlarna erbjuds stöd på 237 euro per varje ton sockerkvot. Dessutom ska odlarna få 10 procent av det omstruktureringsstöd som ska beviljas sockerfabriken i Säkylä.
Det är frivilligt för odlarna att avstå från att odla sockerbetor, och det har inte heller ännu fattats något beslut om sockerfabriken i Säkylä ska läggas ner.
-Vi har ansökt om ett sådant bidrag under en omgång, men det hände ingenting, säger Thomas Lindström.
-Nu ska det tydligen bli en omgång till. Men det är svårt att lita på någonting man hör. Det är så mycket turer fram och tillbaka att jag undrar om någon har en övergripande kunskap.
Kompensationsstödet skulle enbart vara en engångsutbetalning.
-Men det skulle ersätta lite av kostnaderna för alla maskinerna som vid en nerläggning skulle bli helt värdelösa, säger Lindström.
-Visst oroar man sig, tillägger han. Det är svårt att hitta en ny väg.

Liz Lindvall