Nu är det beslutat. Specialklassen "Lyckan" i Jomala läggs ner till hösten.
- Antalet elever är för litet. Det har visat sig att kommunerna hellre vill ta hand om specialundervisningen själva, säger skoldirektör Per-Olof Friberg för södra Ålands högstadiedistrikt.
SKOLA Det har tidigare framgått att Hammarland och Jomala kommun förlägger sin specialundervisning i den egna kommunen istället för i den samordnade kommunala verksamheten "Lyckan" i Jomala. I måndags beslöt även Lemlands kommunstyrelse att förlägga sin specialundervisning i kommunens skola.
Utan elever, ingen skola. Därmed läggs "Lyckan" ner till i höst.
Föräldrars önskemål
Kommunerna resonerar att det är bättre för elever med särskilda behov att få stanna i kommunen och inte särskiljas från de övriga barnen. Barnen ska få, liksom tidigare, speciallärare och assistent men i den egna skolan.
-Många föräldrar tycker det är jobbigt för barnen att bryta upp och flytta till Jomala. Det här alternativet känns naturligare och bättre för dem, säger skoldirektör Per-Olof Friberg.
-Dessutom menar man att det skadar barnens självbild att behöva gå i en separat skola, tillägger han.
Blir inte dyrare
Eckerö och Lumparland ingår också i södra Ålands högstadiedistrikt men där finns inga barn med speciella behov för tillfället.
-Men vid eventuella framtida behov ska de också anordna specialundervisningen själva, säger Per-Olof Friberg.
-Det här kommer inte att bli dyrare för kommunerna eftersom skjutsarna till Jomala faller bort. Dessa kostnader motsvarar ungefär en lärartjänst.
Ser du några negativa konsekvenser med kommunernas beslut?
-Det finns föräldrar som tycker att verksamheten fungerat bra. För dem är det synd. En annan nackdel kan vara att samtalen mellan specialklasslärarna på ett och samma ställe försvinner. Men istället kan speciallärarna på respektive skola finna stöd och bollplank i den övriga lärarkåren, säger Friberg.
Bättre med mindre klasser
I början av verksamheten hade "Lyckan" 17-20 elever. I dag har man bara fyra. Undervisningen riktar sig framförallt till barn som behöver mer tid på sig med inlärningen.
-Det här har varit en lång process, säger specialklassläraren Mia Hojas på "Lyckan". En eventuell nedläggning har varit på tapeten i fyra år nu. Vi tycker det är tråkigt att en fungerade verksamhet läggs ner, men förstår ändå problemet.
-Vi tycker det är bra att kommunerna väljer att själva ta ansvar för sina invånare.
Hur tror du det blir för "Lyckans" elever att sättas i större klasser?
-Okej, eftersom de även får specialundervisning där. Det är främst barn med ADHD och liknande svårigheter som kan må bra i en mindre grupp.
"Det handlar om prestige"
Tony Asumaas dotter går i klass tre i "Lyckan".
-Det är suveränt där, säger han. Jag förstår kommunernas beslut, eftersom elevantalet är så lågt. Men jag tycker det är jätteolyckligt för eleverna. På "Lyckan" har en bra och hög kunskap funnits på en och samma plats och det har varit bra för barn med koncentrationssvårigheter att vara i små grupper.
Det finns flera barn med speciella behov ute i kommunerna. Vad tror du det låga elevantalet beror på?
-Jag tror det handlar om prestige, att föräldrar skäms för att sätta sina barn i specialklass. Men alla barn har ju olika behov. Det är inget pinsamt med det. Har de inte det ena behovet, så har de det andra. Men tyvärr tror jag föräldrarnas prestige går före barnens behov.
-I vår kommun Lemland har föräldrarna länge fått välja mellan den vanliga skolan eller lyckan och då har de valt den vanliga.
Asumaa betonar att han inte vill klaga på kommunen.
-De har förberett allting bra och vår dotter får nu en assistent. Vi är jättetacksamma över den undervisning hon fått på "Lyckan" och vill inte gråta över spilld mjölk. Jag tycker bara det är tråkigt när föräldrar inte tänker på sina barns bästa.

Liz Lindvall