En befälhavare på landskapets färjor anställdes under åren 2013-2016 om och om igen enligt formatet visstidsanställning. I avtalen har angetts säsongsanställning trots att befälhavarens arbete varade åtta konsekutiva månader år 2013 och tio månader 2014.Ifrågavarande befälhavare sades upp vid två separata tillfällen, en gång 2014 och sedermera en gång till 2016. Därtill gjorde landskapet aldrig någon omplaceringsutredning, vilket käranden ansåg att de hade skyldighet att göra.
Stora summorHan yrkade i tingsrätten på ersättning från landskapet för obetalda uppsägningslöner, två månader för vardera tillfälle som han sades upp. Utöver det såg han sig också vara förtjänt av en årslön motsvarande 55.548 euro samt rättegångskostnader på cirka 20.000 euro.Sammantaget utgjorde befälhavarens yrkanden en summa på nästan 100.000 euro. En ersättande tjänst som befälhavare tillsattes också efter uppsägningarna, vilket den uppsagde befälhavaren ansåg vara felaktigt förfarande av landskapet.Landskapet å sin sida motsatte sig käromålet i sin helhet. Man hävdade att man haft grundad anledning till varje visstidsanställning. Vidare ansåg landskapet att påstådda semestervikariat som vederbörande hävdade att han hade tillsatt inte existerade, detta eftersom turer på den aktuella linjen saknade ordinarie befälhavartjänst. 
FörloradeEfter en nogsam genomgång av alla avtal fann tingsrätten det utrett att det i sig funnits grundad anledning för de visstidsavtal som landskapsregeringen ingått med vederbörande. Tingsrätten fastslog även att arbetsförhållandet inte bringats att upphöra på olagligt sätt.Den uppsagda befälhavaren dömdes därmed att ersätta Ålands landskapsregering med beaktande av målets omfattning och art, vilket enligt tingsrätten var en summa om 35.000 euro.
 

Peter Pussinen