– Man kan säga att Åland egentligen inte hade behov av partier när vi tittar tillbaks i tiden, för så mycket handlade om förhållandet till Finland och självstyrelsefrågan. Åland ville stå enigt, och har man ett eget partisystem med olika partier så har de olika program, politiska ideologier och syften. Det kan ge en bild av att det finns någon sorts splittring eller åsiktsmotsättningar, säger Jan Sundberg, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.
– Det är en av orsakerna till att det tog så lång tid före partier och partisystem etablerades på Åland.
Gällande antal och tyngd hos de åländska partierna ser systemet ganska lika ut som i övriga Norden, menar Jan Sundberg. Enligt honom har partisystemet inte lett till någon oenighet i självstyrelsefrågan i dag, som det befarades i början.
– På Åland råder det ändå inte någon stor splittring vad gäller synen på självstyrelsen i förhållandet till Finland.
Krav på förändring
Ett partisystem hade etablerats på Åland i slutet av 1970-talet. Det ledde till införandet av parlamentarism 1988, säger Jan Sundberg.
Att partierna uppkom just på 70-talet hänger ihop med en önskan om förändring och att gamla politiker inte fanns kvar.
– Folket själva började ställa krav och ha olika syn på hur samhället skulle skötas, säger han.
– Ålands litenhet gjorde kanske att det tog lite längre tid.
