Finlandssvenska Agneta Mallén är universitetslektor i sociologi samt undervisar i kriminologi vid Lunds universitet och har sedan 2014 varit delaktig i en forskararbetsgrupp som undersöker kriminalitet och kriminalitetskontroll på Åland, Island, Grönland och Färöarna. Projektet avslutades nyss och resultaten presenterades på en konferens i Nuuk, Grönland.– Min forskarkollega Annemette Nyborg Lauritsen ansökte för drygt fem år sedan om medel för att bilda en forskararbetsgrupp. Hon hade själv skrivit en doktorsavhandling om fångar på Grönland och var intresserad av trygghet och kriminalitet på öar, berättar hon.Det var startskottet för ett femårigt projekt med mål att belysa verkligheten på fyra nordiska öar. Åland karaktäriseras i rapporten av ett starkt socialt kapital och välfärd samt företagsamhet och hög sysselsättningsgrad. Andra viktiga aspekter är skatteundantaget, isoleringen genom att vara en skärgård och att färjorna fungerar som ”gatekeepers”. Åland har också i snitt fler poliser per invånare än i Finland: på Åland finns en polis per 447 invånare, under tiden siffran i Finland ligger på en polis per 700 invånare.– Det finns en stor dold brottslighet i skärgårdar: till exempel så händer det att folk dricker sprit och kör bil, kanske stjäl lite bensin eller bränner eget. Det är också så att man kanske reder ut saker på egen hand snarare än att blanda in polisen, och i yttre skärgården händer det ibland att den som kör färjan även meddelar och ”varnar” befolkningen om polisen kommer på besök, säger Agneta Mallén.I sin doktorsavhandling från 2005 behandlade hon kriminalitet och trygghet i den åboländska skärgården –  och noterade då bristen på tidigare forskning inom området kriminalitet, trygghet och skärgård.  – Ett exempel från en skärgårdsö var att det gick runt en kille med yxa längs vägarna. I byn visste man att han hade en skilsmässa bakom sig och mådde väldigt dåligt.  Han skapade därför ingen egentlig otrygghet, man ansåg inte honom som farlig. Man har olika sätt att kategorisera vad som är farligt på ett litet ö-samhälle.Två orsaker till brottsligheten på Åland kan vara alkoholkonsumtion och den ständiga tillgången av billig alkohol från taxfreeförsäljning samt den stundvis stökiga kryssningstrafiken.Trafikbrott väldigt vanligaAntalet brott på Åland har varit stadigt kring 3.000 per år de senaste åren.– Det har varit ganska oförändrat under en längre tid. Man kan fråga sig varför inte siffran stiger eller sjunker? Från ett kriminologiskt perspektiv kan det vara bra att antalet anmälda brott ökar, det innebär ofta att mörkertalet blir mindre snarare än att brottsmängden i sig ökar.Agneta Mallén resonerar på samma sätt angående den ökade mängden barnskyddsanmälningar som sker både i staden och på landsbygden på Åland.– Det är en brottsform där det finns en stor mängd dolda brott. Att anmälningarna ökar kanske betyder att man blir mer uppmärksam på problemet och att tröskeln för att anmäla blivit lägre.Forskningsgruppen gjorde under arbetet ett studiebesök på Åland där de bland annat åkte kryssningsfärja och besökte polisen för att diskutera sina resultat. De vanligaste brottsformerna på Åland är trafikbrott och egendomsbrott; 828 stycken respektive 876 under 2016.Varför tror du att till exempel trafikbrott är så vanliga?– Det finns helt enkelt väldigt många bilar på Åland. Privatbilismen är utbredd och avstånden är ofta långa. Som jag skriver i min doktorsavhandling så blir också rattfylla vanligt på samma vis: om du har varit på puben inne i stan och sen ska ta dig hem igen – då blir bilen det naturliga valet för vissa. Det är ofta ett ganska krasst förhållningssätt.Intervjua åländska fångarVad nästa steg blir för det större forskningssammanhanget är ännu oklart, finansieringen av projektet är avslutat och framtiden är oviss. Agneta Mallén är dock sugen att fortsätta jobba med att undersöka den åländska kriminaliteten, speciellt vardagsbrottsligheten.– Jag har fått ett forskningsanslag från lagtingets jubileumsfond för att intervjua de sex åländska straffångarna som avtjänar sina fängelsestraff i Finland.Projektet är ännu bara i startgroparna och Agneta Mallén har flera idéer på andra forskningsprojekt och undersökningar man skulle kunna göra just på Åland.–  Man har till exempel aldrig gjort en trygghetsundersökning på Åland, det hoppas jag att jag skulle kunna råda bot på någon gång i framtiden, säger Agneta Mallén med ett skratt.Hon drivs av en vilja att se den andra sidan av myntet, något som man kanske skulle kunna kalla en sociologisk skepsis.–  Publikationer om Åland och sättet som Åland lyfts fram på är alltid oerhört positivt. Det blir nästan lite för mycket: det går bra för ön i stort, sysselsättningen är hög och samhället är väldigt homogent med mycket tillit, det verkar nästan perfekt. Som sociolog blir man då att fundera ”kan det verkligen vara så här bra?”. Om man gräver tillräckligt långt och djupt hittar man ofta att det inte alltid är enbart så ljuvligt som det ser ut.

Alexandra Gäddnäs