Ålands reumaförening med cirka 570 medlemmar är i dag väldigt oroliga för att de inom kort står utan specialisthjälp då nuvarande reumatolog Monica Forsén-Granlund går i pension inom några veckor.– Många har ringt och varit både upprörda och oroliga för vad de ska göra då de inte har någon specialist på plats som de kan besöka och få hjälp av, säger Ann-Katrin Mörn, verksamhetsledare vid föreningen.Patienter och medlemmar i reumaföreningen undrar vart de ska vända sig då de får akuta besvär som de behöver hjälp med direkt.– Det finns en oro och ångest över att man inte vet vart man ska vända sig. Situationen för oss med reuma kan förvärras över en natt och att oroa sig gör att sjukdomen kan blossa upp och bli värre, säger Mona Eriksson.I dag kan patienter med reuma kontakta sjukskötarna vid medicinska polikliniken och de i sin tur tar kontakt med Monica Forsén-Granlund som, med kunskap och erfarenhet om vad patienten behöver, kan hjälpa direkt.– Vem kan nu hjälpa oss. Vi har ofta hört att vi inte ska vända oss till hälsocentralen med våra problem men nu blir vi i alla fall ombedda att ta kontakt med dem. Det hände mig senast för någon månad sedan då reumatologen var på semester, säger Linda Johansson som har diagnosen SLE, en kronisk inflammatorisk sjukdom.Remitteras bortFrågan som reumaföreningen ställer sig är: varför har inget gjorts under året vid ÅHS då de vetat om hur situationen är?– Vi har fått svar att de jobbar med att hitta lösningar men nu börjar situationen bli väldigt akut, säger Ulla Andersson.Reumapatienterna behöver regelbundna behandlingar och kontroller för att hålla sjukdomen under kontroll.– Jag får bland annat biologisk medicin som bara en reumatolog kan ge och övervaka. Det är starka mediciner och doseringen bör vara extra noggrann. Jag har en tid till reumatolog i november. Vem får jag träffa och var har jag i dagsläget ingen aning om, säger Mona Eriksson.Informationen de har fått är att en del av de åländska reumapatienterna kommer att remitteras antingen till Åbo eller Uppsala men ingen har ännu fått något rakt besked.– Vi har tappat vår trygghet. Jag har inte varit utan specialistläkare sedan jag insjuknade och det är 48 år sedan, säger Mona Eriksson.Att en del ska remitteras till Uppsala eller Åbo ser medlemmarna i reumaföreningen som ett dyrt alternativ.– Vilka ska remitteras och får man då komma till samma läkare varje gång. Kan man ringa den läkaren då man akut behöver hjälp eller hur ska det bli, säger Linda Johansson.Kvinnodominerad sjukdomMånga av de som har svårare reumasjukdomar behöver assistent med sig för att kunna resa. Dessutom behöver man då reservera minst en dag för ett läkarbesök.– Jag som jobbar deltid och ska klara mig på den lönen vill ju inte gärna vara borta flera dagar för ett läkarbesök, säger Linda Johansson.Om Mona Eriksson ska resa bort för att komma till läkare behöver hon också få en assistent med sig.– Jag ser kostnaderna springa i väg, säger hon.Alla är ense om att ÅHS bör ta sitt ansvar och ordna med en fungerande sjukvård för reumapatienterna på Åland.– Inom reumaföreningen har vi medlemmar med 80 olika diagnoser, allt från artrit till artros. Monica Forsén-Granlund har över 300 reumapatienter på Åland i dag och största delen av dessa patienter är kvinnor, säger Ann-Katrin Mörn.Att en så stor grupp lämnas utan specialistläkare på Åland ser reumaföreningen som bekymmersamt.– Så länge man är barn finns ett bra nätverk där barnreumatologen Stefan Hagelberg från Karolinska sjukhuset kommer till Åland två gånger per termin. Men då man blir 18 år flyttas man till mottagningen för vuxna. Vi behöver få en lösning på detta och det fort, säger Ulla Andersson.

Nina Eriksson