Efter att remissvaren på Ålandskommitténs (ÅK) slutbetänkande kommit till justitieministeriet i höstas gick arbetet med den nya självstyrelselagen i stå. Positionerna mellan Finland och Åland var låsta, ministerierna starkt kritiska till förslaget och läget minst sagt svårt.
I det läget övertalade lantrådet Katrin Sjögren Ålandsminister Anne Berner att tillsätta en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från båda sidor att försöka lösa upp knutarna som hindrade att arbetet kunde gå framåt.
I går presenterade de två åländska medlemmarna i arbetsgruppen, lagtingsdirektören Susanne Eriksson och förvaltnings- och utvecklingschefen Dan E Eriksson, gruppens slutrapport.
– När vi började fanns en uppsjö av invändningar från ministerier och andra organ. Nu lämnar vi över en rapport där ingen fråga kräver fortsatt beredning och tre frågor för politikerna att lösa, säger Susanne Eriksson.
Arbetsgruppen lägger förslag på en rad ändringar. I vissa fall har Åland fått ge med, i andra har man hörsammats. Många av ändringarna är i stort sett av teknisk natur, men exempelvis starkare skrivningar kring rätten till service på svenska har lagts till.
Olösta frågor
Men i centrum står trots allt de tre frågor där arbetsgruppen inte kunnat enats om en gemensam linje. Den första är behörighetsfördelningen mellan Åland och Finland. I ÅK:s förslag gick man in för resudialprincipen för överföring av behörigheter från Finland till Åland. På tre olika listor nedtecknades behörighetsområden som kan överföras på tre olika sätt, genom grundlagsändring, genom att riksdagen och lagtinget båda godkänner överföringen, och genom att lagtinget ensidigt tar över behörigheter.
Denna lösning utlöste kraftiga protester från främst ministerierna i Helsingfors. Inte heller arbetsgruppen har kunnat enas om delen där lagtinget ensidigt ska besluta att Åland tar över behörigheter. Den frågan måste nu lösas politiskt.
 – Det är en av de frågor som arbetsgruppen inte kunnat lösa. Min personliga åsikt är att den möjligheten är viktig som princip, för att nå en systemförändring. Frågan är öppen, det är definitivt inte uteslutet att vi får en sådan här möjlighet. Vi är i alla fall glada att vi har den här frågan kvar, säger Susanne Eriksson.
Vad gäller listorna med behörighetsområden har arbetsgruppen dels flyttat ämnen, främst från ”lagtingslistan” till de andra två, men också markerat en rad områden som sådana som man inte kommit överens om. Dessa skjuts också över till politikerna att besluta över.
Reformen störde
Den andra stora frågan gäller ekonomin. När Ålandskommittén lade fram sitt förslag var det i praktiken redan oanvändbart på grund av att regeringen Sipilä i samma veva lanserade sin stora social- och hälsovårdsreform i Finland. 
Nu har man funnit ett nytt system som ska fungera oavsett reformer i Finland. I grunden påminner systemet om dagens system, med en klumpsumma utifrån en avräkningsgrund och en skattegottgörelse som nu kallas skatteavräkning. Också möjligheten till extra anslag och särskilda bidrag kvarstår.
Men i systemen ser det lite annorlunda ut. skatteavräkningen består av en annan grund, till exempel förs lotteriskatten in i den, liksom avräkningsgrunden.
– I avräkningsgrunden ska man ha samtliga statens inkomster utom statslån och de skatter som ingår i skatteavräkningen och medieskatten, säger Dan E Eriksson.
– Till skatteavräkningen räknas förvärvsinkomst-, kapital-, samfunds- och lotteriskatter som debiterats på Åland.
För politikerna väntar en strid, som inte gick att lösa i arbetsgruppen, om vad ingångsvärdet ska vara i avräkningsgrunden. I förslaget som gruppen lagt sägs att hälften av befolkningsrelationen mellan Åland och Finland ska påverka avräkningen. Sedan den senaste självstyrelselagen trädde i kraft i början av 1990-talet har den åländska delen av befolkningen stigit. Det vill landskapsregeringen nu ha ”betalt” för, men Finland vill att den nya självstyrelselagen ska vara kostnadsneutral jämfört med dagens system.
– Vi har framfört att avräkningsgrunden bör vara 0,48 procent av statens inkomster. Vi har tyckt att en ökning med minst 15 milj är motiverat med tanke på vad som hänt sedan den nu gällande självstyrelselagen trädde i kraft, befolkningsutveckling, EU-medlemskap med mera. Plus att vi har ett helt annat krav på rättssäkerhet som kostar, säger Dan E Eriksson.
Tjänstemännen från Statsrådet vill att procentsatsen ska stanna på 0,43 procent av statens inkomster. Skillnaden är alltså i reda pengar 15 miljoner euro.
Vem ska besluta?
I förslaget finns också skrivningar om att avräkningsgrunden ska ändras var tredje år om det är motiverat. Men parterna är inte överens om vem som ska avgöra vilka ändringar som ska göras. Statsrådet vill att Ålandsdelegationen (kommer heta Delegationen för Åland i den nya lagen) ska ge en rekommendation till statsrådet, varefter riksdagen fattar beslut med samtycka av lagtinget.
Ålands förslag är i stället att Ålandsdelegationen, som oberoende part, ska fatta beslutet.
–  Jag tycker att man bygger in en viss risk för en liknande situation som nu om man inte lägger det till Ålandsdelegationen. Ett system som garanterat fungerar förutsätter att inte någondera parten kan blockera, säger Dan E Eriksson.

Jonas Bladh