Under sommaren förekom det störningar i det nya åländska myndighetsnätet Ålarm, som används bland annat för kalla in de frivilliga brandkårerna. I ett fall uppges endast två brandkårister av ett 20-tal ha nåtts av utryckningsmeddelandet.
– Det är korrekt att vi under sommaren upplevde störningar i systemet under inkörningsperioden, men de var inte av sådan karaktär att det medförde några risker för våra kunder, överkommissarie Benjamin Fellman, som är vikarierande enhetschef för Alarm- och lägescentralen.
Han menar att det är normalt att nya program behöver justeras. Ålarm togs i bruk i full utsträckning i april.
– Så är det vid utveckling av vilken mjukvara som helst. När man upptäcker svagheter så hanterar och korrigerar man dem. Det här handlar om relativt avancerad programvara, men vi upplever inte att störningarna har lett till att utryckningar försenats eller att hjälp inte nått de behövande.
”Ständig förbättring”
Benjamin Fellman framhåller att man har ett gott samarbete med Åda som driftar systemet och med räddningsmyndigheterna samt ambulansverksamheten.
– Vi har god dialog och regelbundna möten om aktuella ärenden. Kommer det konkret respons så beaktas den naturligtvis. Vi jobbar med ständig förbättring.
Har det varit flera händelser och vilka kårer har berörts?
– Det kan inte svara på då jag är relativt ny på den här positionen. Nu fungerar det som det ska.
Larmstrukturen är uppbyggd så att alarm- och lägescentralen larmar berörda brandkårer och räddningschefen vid en brand eller en olycka som kräver räddningsinsatser. Ifall larmet inte bekräftas inom tio minuter skickas ett nytt larm ut. Larmen till brandkåristerna går ut till mobiltelefonerna och är då beroende av telefonnätet och att personerna befinner sig inom täckningsområdet.
