På LR:s hemsida där man hittar information om våld i nära relationer finns numret till kvinnofridslinjen och skyddshemmet Tallbacken. Det telefonnummer som riktar sig specifikt till män är numret till ”alternativ till våld”, det vill säga behandling för män med aggressions- och våldsbenägenhet.
På en annan av landskapets hemsidor om våld i nära relationer finns numret till ”kristelefonen”. Dit kan vem som helst, oberoende kön, ringa om hen behöver samtalsstöd. Kristelefonens öppettider är måndag och onsdag klockan 16-20 samt tisdag, torsdag och fredag klockan 9-13.
Kvinnofridslinjen gäller även män
– Männen som utsätts för våld i nära relationer ska också vända sig till Kvinnofridslinjen och skyddsboendet Tallbacken. Fast namnet på Kvinnofridslinjen kan vara missledande. Och om situationen är akut så ska man alltid vända sig till polisen, säger utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd (C).
Men på hemsidan framkommer det inte tydligt att även utsatta män kan kontakta Kvinnofridslinjen.
– Det är bra att ni nämner det, det behöver i så fall förtydligas på hemsidan. Det behöver både bli en uppdatering på landskapsregeringens hemsida och den informationen behöver även gå ut till kommunerna, KST och Polisen så att deras hemsidor innehåller samma informationen, säger Annika Hambrudd.
Emma Björkman Molin, vikarierande socialarbetare på kommunernas socialtjänst, säger att alla personer som är utsatta för våld kan ringa till Kvinnofridslinjen oavsett kön. Hon medger dock att namnet kan uppfattas som missvisande när det kommer till att män och icke-binära också kan ta kontakt med Kvinnofridslinjen.
På Kvinnofridslinjens egna hemsida skriver man följande, gällande frågan om man som våldsutsatt man kan ringa till Kvinnofridslinjen: ”Du är alltid välkommen att ringa till oss, men Kvinnofridslinjen har begränsad kunskap om lokala verksamheter som erbjuder stöd till våldsutsatta män.”
– Även män är välkomna att ringa till Kvinnofridslinjen. Personalen kan erbjuda stöd och bekräftelse och vid behov hänvisa vidare för ytterligare hjälp där personen som ringer kan få stöd där hon eller han bor. Mycket av det stöd som finns i samhället från socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård är naturligtvis detsamma oavsett kön. Däremot finns det färre skyddade boenden och liknande som vänder sig till män, säger Karin Sandell, informationschef på Kvinnofridslinjen.
Även Mikaela Brandt, vuxensocialarbetare och områdeschef på kommunernas socialtjänst (KST), påpekar att de anställda på Kvinnofridslinjen kan ha mer expertis inom vissa områden än andra.
– KST:s och Tallbackens tjänster är till för alla oavsett kön. Via KST och Tallbacken kan man bland annat få samtalsstöd, och hjälp med praktiska frågor och socialarbete, säger Mikaela Brandt.
Tabubelagt problem
Enligt LR:s kartläggning av våld i nära relationer på Åland 2017 har en femtedel av de åländska männen i åldern 18-79 har varit utsatta för våld i en nära relation.
Även om siffran var högre bland åländska kvinnor än bland män, hade 20 procent av de tillfrågade männen upplevt våld i en nära relation. I kartläggningen nämns även att jämförelser mellan brottsstatistiken och resultaten i den här undersökningen visar att endast en bråkdel av allt våld i hemmet och i nära relationer anmäls som brott.
Enligt nationellt center för kvinnofrid i Sverige, NCK, finns det studier där män och kvinnor rapporterar lika stor utsatthet för våld av en partner. Men forskning visar att det rör sig om olika typer av våld. Det är vanligare att män som utsätts för våld i nära relationer uppger att de har utsatts för psykiskt snarare än fysiskt våld. Det kan handla om verbala angrepp (förlöjligande och mobbning), isolering (social eller ekonomisk), svartsjuka, hot om fysiskt våld, hot om skilsmässa och förstörelse av personlig egendom, skriver NCK på sin hemsida.
– Det behöver vara tydligare att män kan vända sig till Kvinnofridslinjen, så att alla har möjlighet att söka hjälp och stöd när man är i en sådan relation. Det är främst psykiskt och materiellt våld som förekommer mot män och när det handlar om materiellt och psykiskt våld är många inte medvetna om att det är våld som de utsätts för, säger Annika Hambrudd.
LR:s strategi
I LR:s ”strategi gällande nolltolerans mot våld i nära relationer 2020-2030” nämns fyra fokusområden:
1. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld i nära relationer.
2. Förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
3. Effektivare brottsbekämpning mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor.
4. Förbättrad kunskap och metodutveckling inom området mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, särskilt avseende våldsprevention med ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld.
Annika Hambrudd anser att det finns en viss problematik i att män nämns bara som våldsutövare och inte som möjliga offer i strategins fyra områden.
– Det är inte jag som tagit fram strategin. Men jag anser att man inte heller ska osynliggöra att det främst är kvinnor som är utsatta. Men det är jätteviktigt att männen också syns, det har bland annat kommit fram att män som slår sin partner själva har varit utsatta för våld. Sedan är det även viktigt att synliggöra att det även förekommer våld i samkönade relationer, säger hon.
Annika Hambrudd anser att det absolut borde vara väldigt tydligt var pojkar och män kan vända sig när de utsätts för våld i nära relationer.
– Men vi vet också att den största procenten som utsätts för våld i nära relationer är kvinnor, tillägger hon.
– Just nu försöker vi identifiera vad som fungerar och vad som behöver utvecklas mer. Istanbul-kommittén som jag tillsatt för något år sedan försöker även stärka förutsättningarna för en närmare myndighetssamverkan, säger Annika Hambrudd.
Luckor i stödsystemet
Enligt kartläggningen av våld i nära relationer på Åland 2017 framkommer det att den hjälpinstans som de utsatta mest sällan vände sig till var Kvinnofridslinjen (9 procent) och Tallbacken (11,2 procent), vilka också är de hjälpinsatser som specifikt riktar sig till personer som är utsatta för våld i nära relationer. Den mest använda hjälpformen var att vända sig till släktingar och vänner (41,6 procent).
I landskapsregeringens strategi nämns även att för en person som är utsatt för våld i nära relationer kan det vara svårt att söka hjälp, eftersom våldsutövaren är en person som den utsatta har ett nära och känslomässigt band med.
– Det är tydligt att vi i dagens läge har luckor i vårt stödsystem. Exempelvis unga förövare och unga brottsoffer hamnar i en lucka som behöver åtgärdas, säger Annika Hambrudd.