Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS har under det senaste året haft problem att rekrytera läkare till akuten. I dag finns en heltidsanställd läkare på enheten, men det borde finnas två.
SJUKVÅRD På akuten finns enligt ÅHS:s förvaltningschef Tom Axberg bara en heltidsanställd akutläkare i tjänst. Det senaste året har nämligen en av de två överläkarna på akuten varit tjänstledig, och det har inte hittats en långsiktig lösning.
-Bemanningen är ansträngd i största allmänhet. Speciellt på läkarsidan är det problem eftersom vi inte har lyckats rekrytera en vikarierande akutläkare.
Lösningarna är tillfälliga när den ordinarie läkaren inte är på plats. Genom veckovikarier eller AT-läkare från andra avdelningar har det varit två läkare i tjänst dagtid på vardagarna största delen av året.
-Huvuddelen av tiden finns en läkare på akuten, men det finns tillfällen då och då när det inte är en akutläkare på plats, säger han.
Rekryteringsarbetet pågår ständigt enligt Tom Axberg.
Bredden avskräcker
Petter Westerberg är den enda heltidsanställde överläkaren på akuten.
-För närvarande annonserar vi ut en ordinarie överläkartjänst. Min förhoppning är att det går bättre att rekrytera till en fast tjänst än till ett vikariat. Men akutläkare är en bristvara generellt, säger han.
Enligt honom är Ålands geografiska läge också en svårighet.
-Även bredden i det vi handlägger på akuten verkar säkert avskräckande i viss mån. Det är relativt få sjukhus i dag som har odelad akutmottagning där alla typer av patienter kommer genom samma dörr.
Överlag är bemanningen på akuten annars rimlig, enligt Petter Westerberg.
Nyväckt debatt
Flera läsare har hört av sig efter att Ålandstidningen har rapporterat om blindtarmssjuke Adel Hosseini som avvisades från akuten i förra veckan. Gemensamt för deras berättelser är långa väntetider. Några har upplevt att akutmottagningen inte har tagit deras smärta på allvar. I lördagens tidning berättade en insändarskribent om hur akuten skickade hem en man med magsmärtor. Även i det fallet visade det sig handla om en blindtarmsinflammation när han kom tillbaka dagen efter.
Adel Hosseinis fall har satt igång en större debatt om hur akuten mäktar med sitt uppdrag.
Petter Westerberg. Flera personer har i debatten klagat på väntetiderna till akuten, är de ovanligt långa?
-Väntetiderna är oftast längst vid jourtid under situationer med extrem belastning. Det kan vara att många söker vård samtidigt eller att en instabil patient binder upp vårdpersonalen under en längre tid.
-Läkaren kan även vara upptagen med en kritiskt sjuk patient uppe på någon bäddavdelning.Tyvärr finns det inget bra sätt att förutspå när dessa toppar inträffar, säger han.
Nattetid kan jourläkaren på akuten vara upptagen på en vårdavdelning om en patient blir akut sämre. Det förlänger också väntetiden.
Men för det mesta är väntetiden inte längre än på sjukhus i närregionerna, snarare tvärtom enligt Petter Westerberg. Han tycker inte att det är motiverat med mer än en läkare på sjukhuset nattetid.
Spartider kan försvåra
Ytterligare en oro i debatten är att akutens service ska bli sämre i spartider. Enligt Petter Westerberg berörs inte akuten direkt av de sparförslag som är aktuella.
Men den minskade jourberedskapen på hälsocentralen kan leda till högre belastning på akuten om öppenvårdspatienterna inte i stället kan erbjudas läkartider dagtid.
-Det ska vara sjukdomens svårighetsgrad och inte kösituationen på hälsocentralen som avgör var patienten ska omhändertas. Men i praktiken märker vi en ökad belastning på akuten när det är svårt att få läkartider på hälsocentralen.
Källa: Överläkare Petter Westerberg på akuten

Tone Nordling