Mariehamns stad har sagt upp det snart 30 år gamla ambulansavtalet med Ålands hälso- och sjukvård eftersom avtalet är föråldrat och parterna inte kunnat enas om kostnaderna.

På Mariehamns Räddningsverk, som utfört ambulansuppdrag i enlighet med avtalet, har den stora utmaningen varit hur man ska hantera kostnaderna för att hålla tre ambulanser i beredskap dygnet runt.

Det beror framför allt på två saker: kraven på prehospital akutsjukvård har skärpts, vilket medfört helt andra förutsättningar när det kommer till rekrytering av personal, och ambulansuppdragen har nära på fördubblats under de senaste 30 åren.

Tom Göstas berättar att den arbetsmodell som togs fram i samband med att avtalet upprättades på 90-talet byggde på att Räddningsverkets personal hade dubbla kompetenser.

– Då kunde samma personal bemanna både ambulans och brandbil. I dag kan vi inte längre säkerställa att personalen har den dubbelkompetens som arbetsmodellen och avtalet bygger på, och därför måste vi vara fler personal i drift. Det är inte heller rimligt att all personal ska kunna hantera både brand- och ambulansyrket till fullo med dagens krav.

En modern avtalsgrund

Det var när ÅHS i början av året nekade en slutreglering för 2023 på 260.000 euro som frågan om avtalet lyftes politiskt i Mariehamn. Att staden senare i förhandlingar med ÅHS krävde ett grundbelopp som är en miljon euro mer än vad man får i dag handlar enligt Tom Göstas om att man ville få till ett modernt avtal som bygger på de faktiska förutsättningarna på sikt.

– I dag och något år till kan vi ännu pressa kostnaderna tack vare den personal med dubbelkompetens som finns kvar sedan 1990- och 2000-talet. Men när vi i framtiden ska nyanställa kommer vi inte att hitta sådan personal i den utsträckning som krävs.

Tom Göstas betonar samtidigt att Räddningsverket inte är ute efter att skapa någon friktion. För egen del hade han gärna sett att staden och ÅHS fortsatt förhandlingarna.

– Samtidigt förstår jag beslutet att säga upp avtalet. När slutregleringen inte accepterades blev det tydligt att den ena parten tar kostnader för den andra. På Räddningsverket har vi alltid haft ambitionen att fortsätta vårt arbete, men det måste bygga på en modern grund och vi måste 2024 kunna erbjuda ordinarie tjänster till våra ambulanssjukvårdare även om de inte har brandmansexamen.

En risk

Sedan 90-talet har antalet årliga ambulansuppdrag ökat från cirka 1.750 per år till drygt 3.100 per år. Det är mer än åtta per dag och enligt Tom Göstas blir dubbellarmen allt fler.

– Det händer allt oftare, även att alla tre ambulanser är ute på uppdrag samtidigt.

Å andra sidan händer det bara ungefär 90 gånger per år att alla tre bilar är ute på uppdrag samtidigt.

Vad är en rimlig servicenivå ur din synvinkel?

– Tittar vi på Ålands befolkningsunderlag så är det reella dygnsbehovet två ambulanser, men sen kommer problemet med vårt insulära läge. Vi kan inte ta hjälp från närliggande regioner som alla andra i Sverige eller Finland när trycket blir stort.

Han menar att Åland måste hitta en modell för tre ambulanser även fast det faktiska behovet för det mesta är två.

– Att ha en bil i drift som bara åker ut 90 gånger per år är väldigt dyrt och svårt att motivera, men vi vet att vi behöver den. Det räcker med en vanlig trafikolycka så finns behovet.

En knäckfråga

Enligt Tom Göstas fungerar ambulanssjukvården på Åland i dag enligt nationell standard när det gäller prioritering av uppdrag från alarmcentralen.

– De stora kostnaderna är bundna till hur många ambulanser som finns. ÅHS kan inte säga att något är dyrt innan man fastställt vad servicenivån ska vara. Det återstår att se hur man gör. Vem vågar politiskt säga att vi klarar oss med två ambulanser när vi samtidigt med statistik kan visa på att det då kommer att hända att personer med livshotande skador och sjukdomar får vänta?

För Tom Göstas är finansieringen av den tredje ambulansen den stora knäckfrågan, och han hoppas att Åland gemensamt och genom att söka samarbeten kan hitta en lösning.

– Samverkan är avgörande för att säkerställa en hållbar och effektiv ambulanssjukvård i framtiden.

Därför ser han också med viss oro på att verksamheten i framtiden kan komma att upphandlas, eftersom det skulle kunna få negativa konsekvenser för den åländska ambulansjukvården som helhet, både ekonomiskt och organisatoriskt.

– Det vore en totalekonomisk katastrof och tråkigt om man går vidare utan att diskutera befintliga synergier med räddningsverket med tanke på den erfarenhet som vi har av verksamheten. Efter 30 år av drift vet vi vad som krävs när det gäller servicenivå.