Ungerns president skrev i tisdags under parlamentets beslut att godkänna Sveriges Natoansökan och i går blev man officiellt fullvärdig medlem i försvarsalliansen när handlingarna lämnades över till USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington.

Ålandsbördige John Granlund är säkerhetsreporter på SVT. Han konstaterar att Natomedlemskapet får stor påverkan.

– Det förändrar säkerhetssituationen i Sverige och hela den militära doktrinen. Sverige kommer framför allt att bli en logistikhubb, ett nav för transporter och trupper som ska förflyttas för att hjälpa Baltikum ifall något händer.

Det handlar alltså om nordamerikanska soldater som skeppas till hamnar i Norge eller till Göteborg och sedan ska färdas genom Sverige. För det behövs också baser och försörjningsvägar för de allierade styrkorna.

– Det är det scenario som det jobbas mest med.

Samarbetet utvecklas

Men Sverige har också egen viktig militär förmåga och kompetens.

– Sverige kan bidra med ubåtsvapen och flygvapen. Det finns stor kunskap om skärgården inom marinen och med sin långa kust är det sannolikt att Sverige får ansvar för sjöförsvaret i Östersjön. Det samarbete som finns med Finland kan nu utvecklas inom Nato, säger John Granlund.

Han understryker att Sveriges Natomedlemskap medger en helt annan planering av försvaret av Åland.

– Men för Åland var det viktigaste att Finland gick med i Nato. Det är dock ingen hemlighet att Finland och Sverige länge jobbat tillsammans på hur man ska försvara Åland i en krissituation. Det samarbetet kan nu ske i en Natokontext och det ger bättre förutsättningar om något händer.

Hybridangrepp i fokus

Förutom försvaret mot traditionella militära operationer handlar det allt oftare i dag om cyberhot och påverkan på samhällsfunktioner eller opinioner. Det gör att underrättelseverksamheten är viktig.

– Medlemskapet gör att risken för cyberattacker och desinformationskampanjer ökar. Myndigheterna håller därför extra utkik de här dagarna. Totalt sett stärker Nato säkerheten och risken för traditionella anfall anses minska, säger John Granlund.

– Nato vill hitta strukturer för att möta olika hybridangrepp. Det omfattar många olika myndigheter och reser frågan om ett allvarligt cyberangrepp kan aktivera alliansens artikel 5 om kollektivt försvar. Det är fortfarande öppet och det finns mycket jobb kvar för att avgöra det. Nato är en militärallians, men cyberattacker kan bli lika allvarliga som ett traditionellt angrepp. Därför tror jag att det kommer att ske stark utveckling här.

Ålandsexemplet behövs

Ålands fredsinstituts tidigare direktör Sia Spiliopoulou Åkermark sade i samband med Finlands Natointräde att Åland kan bli viktigt som ett gott exempel inom alliansen.

Hon såg det också som positivt att Ålands speciella internationella ställning hade bekräftats, vilket är bra för hela världen och speciellt Nato, som behöver lösningar som bygger på icke-våld.