De centrala remissinstanserna är positiva till förslaget om Ålands talerätt inför EG-domstolen. Det framgår av deras yttranden till justitieministeriet.
POLITIK På onsdagen gick remisstiden ut för förslaget om Ålands talerätt inför EG-domstolen. Som Ålandstidningen rapporterade i går har Ålands landskapsregering ingenting att invända mot dess innehåll. Liknande reaktioner kommer från remissinstanserna i Finland.
-Responsen är övervägande positiv från alla remissinstanser, säger Janina Grop-Bondestam som handlägger ärendet på Justitieministeriet.
Hon beskriver att det inte tycks bli någon större dramatik i beredningen av förslaget, men ännu väntar hon på utlåtanden från några ministerier.
Tunga instanser stödjer
De mest centrala aktörerna i sammanhanget har däremot redan lämnat in sina synpunkter. Vid sidan av landskapsregeringen meddelar Ålandsdelegationen att man inte har någonting att invända.
"... de föreslagna nya bestämmelserna innebär en precisering av landskapets ställning vid handläggningen i Europeiska gemenskapernas domstol av ärenden som hör till landskapets behörighet" skriver man.
På den finländska sidan får förslaget stöd från Justitiekanslern, Statsrådets kansli samt Utrikesministeriet.
Att de nämnda instanserna är positiva är viktigt för frågans framskridande men knappast överraskande. Både Statsrådet och Utrikesministeriet var representerade i den arbetsgrupp som tog fram förslaget under hösten 2008.
Enig front bakom
I yttrandet från Statsrådets kansli noteras mycket riktigt att man var representerade i arbetsgruppen och har haft möjlighet att påverka förslaget. Om förslaget skrivs:
"Betänkandet är som helhet balanserat. Arbetsgruppen lyckades hitta lösningar som justitieministeriet, utrikesministeriet, landskapsregeringen och stadsrådets kansli enhälligt kunde underteckna".
Justitiekanslern, JK, instämmer och skriver bland annat att det är "ändamålsenligt att mera detaljerat reglera frågan på lagnivå".
Samförstånd viktigt
Yttrandet från utrikesministeriet finns ännu inte på svenska, men Marcus Laurent som är chef för rättstjänsten på utrikesministeriet redogör för de centrala aspekterna.
-En bärande tanke i förslaget är att man strävar efter samförstånd mellan Finland och Åland. Vi anser att det är viktigt eftersom det som framförs i sammanhanget framförs av Finland i egenskap av EU-medlem, säger han.
Utrikesministeriet poängterar att det är viktigt att den hållning man väljer inför EG-domstolen är logisk och inte för konfliktfylld. Samtidigt tycker man att skrivningen om att Ålands hållning i ett ärende ska framgå även då Åland och Finland inte är överens.
För att uppnå samförstånd ska representanter från Åland och Finland mötas för medling under ledning av statsministern.
-Här anser vi att det är viktigt att representanter från alla ministerier som har med saken att göra deltar tillsammans med åländska representanter, säger Marcus Laurent.
-Vi utfärdar också en liten varning. Vi är bundna av deadline, så vi måste se till att skapa ett smidigt system.
Riksdagsbeslut avgör
På frågan om åländsk representation under muntliga domstolsförhandlingar poängterar utrikesministeriet att ett åländskt ombud inte kan agera ensamt.
-Det är viktigt att också statsombudet deltar, säger Marcus Laurent.
Överlag är utrikesministeriet nöjda med förslaget.
-Det har varit goda och rättframma förhandlingar inom arbetsgruppen fortsätter han.
Under en rundringning som Ålandstidningen gjorde i slutet av november framgick att Ålands lagting anser att talerättsfrågan är löst i och med detta bara Finlands riksdag också antar förslaget. Talerätten inför EG-domstolen i ärenden som berör Åland kommer att regleras genom en ändring av självstyrelselagen.

Tone Nordling